Stalonien - Veiko Vindra

Mitt namn är Veiko Vindra, jag är 48 år och kommer ifrån Stalonien. Jag är gymnasielärare, är gift och har en dotter. Landet jag kommer ifrån är en diktatur. I Stalonien är det polisen, diktatorn och militären som bestämmer. Det är svårt att ta sig ut ur landet och om man bryter mot minsta lilla regel blir man tagen av polisen.

Innan jag lyckades fly från Stalonien levde jag ett tufft liv. Jag och min familj var fattiga. Vi hade planerat att fly landet under en lång tid. Jag och min fru hade länge jobbat och sparat pengar till resan. Jag undervisade Stalonska och min fru var journalist på det statliga TV-bolaget. Vi var trötta på diktaturen. Vi hade varit trogna mot staten länge men hade inte fått något tillbaka. Vi kände att det var nog.

Vi var tvungna att stå i långa köer till läkaren och till migrationsverket för att få tillstånd att åka därifrån. Jag insåg efter ett tag att det skulle ta för lång tid, om vi ens någon skulle få lämna landet lagligt. Personalen var dryg och de kändes som att de motarbetade en istället för att hjälpa en. Jag och min fru bestämde oss för att hitta ett annat sätt att ta oss ut ur landet. Vi hittade en man som hette Dragan. Han var väldigt mystisk men sa att han kunde hjälpa oss ut ur landet. Han skulle smuggla mig och min familj i hans buss. Vi vågade först inte lita på Dragan men senare insåg vi att vi inte hade något val, vi ville så gärna fly, det var värt risken.

Klockan fyra på morgonen skulle vi samlas vid en ödelagd bilskrot. Där hade flera familjer samlats för att få åka med Dragan i hans buss. Bussen tog sig ostört ut ur staden, ut på den slitna landsvägen, mot bergen och gränsen mot Dalien. Under eftermiddagen kom vi fram till gränsen. Vi hade kört på en liten stig i några minuter för att vakterna inte skulle se oss. Vi hoppade av bussen och kröp de sista tjugo minuterna över gränsen. Ibland fick vi ligga stilla och tysta på marken när någon hörde en vakt i närheten. När vi kommit över gränsen stod där en buss som var väldigt lik den vi åkt i innan. En av Dragans vänner hade lämnat den där, de hade smugglat Stalonier ur landet flera gånger förut. 

Resten av resan gick mycket lättare. Ingen av de andra länderna vi åkte igenom var en diktatur så bevakningen var inte lika hård. Efter en vecka hade vi lyckats ta oss till Sverige. Under tiden hade flera av passagerarna hoppat av i de länderna de skulle till och nya hade hoppat på. 

När vi kom fram till Sverige blev vi tagna till migrationsverket. Där pratade alla ett helt främmande språk. De gav oss blanketter att fylla i och de pratade och pekade på olika rubriker, ställde några oförståeliga frågor och skrev i deras egna papper. Våran familj satt helt oförstående i tre timmar och försökte förstå vad personalen menade. Det var som charader; de pekade, kliade sig i huvudet, viftade med armarna och gjorde ljud. Tillslut hade vi fyllt i alla papper och vi lämnade in dem och migrationsverket godkände dem. 

Nu lever vi på ett asylboende sedan en månad tillbaka. Språket är fortfarande helt främmande förutom några enkla meningar. Våran dotter lär sig språket snabbast. Vi lever inte direkt i något lyxigt hus och vi saknar vårt gamla hus i Stalonien men vi vill ändå inte åka tillbaka. Inte än iallafall. Vi saknar våra släktingar och vänner, vi har knappt fått någon kontakt med dem sedan vi flydde landet. Det är svårt att ta kontakt med befolkningen i Stalonien om man bor utanför landet eftersom militären och polisen kontrollerar allt som kommer in och ut. Vi hoppas på att diktaturen någon gång kommer att störtas och när den gör det ska vi resa tillbaka.

Prao-reflektion

Var praoade jag?
Med vem jobbade jag med?
Hur var stämningen/miljön?
Hur var lönerna?
Vilka arbetsuppgifter fick jag?
Vilka problem uppstod?
Kan jag/kan jag inte tänka mig att jobba där? Varför?
Jämförelse skolan/praktikplatsen

Jag praoade på en el och bygg firma. Jag var där tillsammans med min handledare som ledde firman och ibland var jag med hans ända fasta anställda. Arbetskamraten var den som jobbade och hyrde in andra arbetare medans min handledare skaffade jobb, tog hand om firman och försatte de andra med material till jobben.

Jag blev mest en hjälpreda på arbetsplatserna eftersom jag inte får jobba med maskinerna de använde eller med el. Jag fick slänga material, bära och hämta saker och vara den som springer omkring och tycker på knappar när min handledare kopplar el. Jag oljade en planka och fick också sortera kvitton.

Stämningen på arbetsplatsen var koncentrerad men avslappnad och glad. Min handledare sa att han och hans anställda inte jobbade bra tillsammans så därför lät han hans anställda göra jobben och ha ansvar för arbetarna de hyr in eftersom han gör ett så bra jobb. Under tiden gjorde handledaren lite andra saker, som att koppla el, handla material och träffa kunder. Jag tyckte att det var ganska skönt det sättet de jobbade på. Arbetet fick ta den tid det tog och allting var inte förutbestämt som i skolan där vi har ett schema där det står hur länge vi arbetar och med vad.

Min handledare hade ingen fast lön, den ända som hade fast lön var hans fasta anställda och de arbetare som de hyrde in. Han sa att hans ända anställa tjänade ungefär lika mycket pengar som en restaurangchef på Max.

Det uppstod inte så mycket problem under tiden jag praoade. Det som hände kunde vara att de fick slut på färg när de målade så jag och min handledare fick åka och köpa ny.

Jag skulle nog inte kunna tänka mig att jobba där även om jag har utbildning för det, det är inte något jag vill jobba med även om det var kul att vara där.

Min praoplats var väldigt annorlunda jämfört med skolan. Som jag sa så har man inte ett bestämt schema. Jag och min handledare pratade mycket om att välja rätt sorts jobb och vilka jobb som de flesta vilja jobba med och det var jobb där man hade frihet och fick välja själv hur man skulle lösa problem. Så var det på min praoplats, de får ett jobb som ska göras och de väljer själv hur de vill göra det. Så kan det också vara i skolan.

Sårbara och optimala platser

Tre sårbara platser & tre optimala platser

Tre sårbara

Japan

Guatemala

Haiti

Tre optimala platser

Sverige - Lund

Irland - Dublin

Frankrike - Paris

Varför är de sårbara?

Japan, Guatemala och Haiti är alla tre sårbara platser för där finns det aktiva vulkaner och de ligger ungefär vid skarven mellan två kontinentalplattor. Alla tre ligger också vid havet där det också finns skarvar så det finns risk för tsunamis. Japan har det dock bättre för de kan forska om hur man bygger säkrare hus som klarar av jordbävningar, i de andra länderna har man bara små enkla hus som enkelt rasar.

Varför är de optimala?

Sverige, Irland och Frankrike är optimala länder för de ligger inte vid någon skarv mellan några kontinentalplattor. De ligger också i en optimal klimatzon där det inte är för varmt, för kallt, för torrt eller risk för översvämning. Det finns inga vulkaner eller tornados. 

Framtiden?

I Lund tror jag inte att något kommer hända i framtiden, det inträffar som sagt inga naturkatastrofer i Lund och det kan inte bli översvämmat av för mycket snö för det snöar inte så mycket i Lund. I andra delar av Sverige kan det kanske bli översvämning när det blir ett varmare klimat. Idag har Lund inga problem, det är därför en optimal plats. Jag tror att det kommer se likadant ut i Dublin och i Paris i framtiden. Där faller inte så mycket snö så det kommer inte smälta och svämma över. I Paris och i Dublin, som är ganska stora städer, kan det bli överbefolkat om några år. Städerna växer för mycket och vissa invånare kanske får svårt med boende, mat och vatten. Ju mer staden växer desto mer koldioxid kommer släppas ut. Det är dåligt för både invånarna och miljön. 

Lösningar?

Två av de tre sårbara länderna har svårt att lösa sina problem. Japan har forskat och byggt hus som tål jordbävningar bättre men det är för att Japan är ett rikt land. Haiti är fattigt och förlorat många byggnader så de har svårt att bygga upp igen. Ett lösning kan vara att de får hjälp att bygga upp sin infrastruktur, helst han de dra vatten- och elledningar i marken för då förstörs de inte vid jordbävningar. Det dör flest människor när man inte är förberedd på jordbävningen. En lösning på det är att man kan skicka upp satelliter som ser när det kommer en jordbävning. Då är man förberedd och människorna kanske kan fly och då dör det inte så många. Byggnaderna kanske rasar men människorna dör i alla fall inte. 

Taoismen & guru

Länk till min presentation om Taoismen och guru! :)

Alexander Serrano

Könsdiskriminering

Det finns en lag i Sverige som säger att man inte får diskriminera någon p.g.a kön, sexuell läggning, etnicitet, språk och en massa andra saker. Men det är inte ovanligt att man bryter mot den. Könsdiskriminering är när man behandlar någon annorlunda för att de är kille/tjej.

Det finns en massa exempel på könsdiskrimineringar, här kommer några:

Redan på wikipedia-sidan om könsdiskriminering ser man det. Det radas upp en massa förslag på diskrimineringar, av KVINNOR. ”Könsdiskriminering av män” är en underrubrik där exempel på diskriminering mot det andra könet radas upp. Det betyder att när man säger ”könsdiskriminering” tänker man eller menar man direkt diskriminering mot kvinnor. 

”Fotboll” och ”damfotboll” är ett liknande exempel. När någon säger ”fotboll” tänker man oftast på män som spelar. Damfotboll är en annan sport och får inte alls lika mycket uppmärksamhet och när man säger det är det som om damfotboll inte är lika intressant som herrfotboll. För att ändra på det ska man ändra på media. Det är de som sätter rubriker i tidningarna och pratar om det på sportnyheterna. När de börjar säga ”herrfotboll och damfotboll” istället försvinner nog de förutfattade meningarna om att ”fotboll” spelas av män och att damfotboll är en annan, mindre intressant sport. 

Män får ofta högre löner än kvinnor, även för exakt likadana jobb. Även om de jobbar lika mycket. Det är också så att om det är en kvinna och en man som söker för ett jobb så är det oftast mannen som får jobbet. För att ändra på det kan man ge företaget eller arbetsplatsen en ”bonus” om det är mer jämställt. De kan till exempel få mer pengar eller inte behöva skatta lika mycket pengar. 

Det finns många förutfattade meningar om hur kvinnor och män ska vara. De påverkas antagligen av hur media framför de två. Man kan få fördomar som t. ex att kvinnor ska vara ordningsamma. För att man ska sudda ut fördomar borde man informera barn tidigt, gärna när de börjar skolan eller tidigare. Man kan till och med ha ett skolämne där man informerar om hur saker och ting egentligen står till, för att det inte ska växa fördomar hos folk. Inte bara om kvinnor och män utan också om rasism, främlingsfientlighet etc. I skolan ska man också vara mer noga med att inte tolerera saker som ”Du kastar som en tjej” och ”Du gråter som en tjej”. 

Franska revolutionen

https://www.dropbox.com/s/jd84sqetaq70k6p/Franska%20revolutionen.key

Frågor svar om industrialiseringen

1. Bönderna fick större åkrar och deras nya verktyg innebar att de behövde mindre arbetskraft. De som arbetade på gårdarna blev sparkade och sökte arbete i fabriker.
2. Jag tror de tänkte att de skulle få bestämma mer och att de tyckte att det var bra att inte behöva dela en åker med någon annan. De insåg att de kunde använda sina nya redskap mycket enklare. 
3. Jorden får vila i ett år för att få tillbaka sin näring.
4. Bönderna fick större åkrar och man kom på nya sätt att odla och nya redskap. Potatisen kom så istället för att jorden behövde träda kunde man odla potatis för den behövde inte like mycket energi. Man avlade också fram djur som gav mer mat. 
5. Storbönder, handelsmän och köpmän. Köpmännen och handelsmännen tjänade mycket pengar på att frakta varor till och från sina kolonier och på slavhandeln. Storbönderna tjänade mycket på sina stora, moderna gårdar. 
6. De hade ull som var väldigt viktigt för att det var textilindustrin som började hela                   industrialiseringen. De fick också siden och bomull från sina kolonier. De viktiga råvarorna idag är olja för att göra plast. 
7. För det fanns många som hade jobbat på bondgårdar som blivit arbetslösa och som sökte efter jobb. De fick jobb i fabriker.
8. Ångmaskinen var viktig för den gjorde så att de kunde frakta saker på t.ex. båtar. Ångbåtar gjorde så att man kunde frakta saker. Vävmaskiner och vävmaskiner hjälpte till på textilfabrikerna. 
9. Ångmaskinen var viktig för den kunde man använda till många saker, t.ex att driva båtar med, göra lokomotiv eller driva andra maskiner med. 
10. Man lärde sig att vaccinera så man kunde bli av med andra sjukdomar. Populationen ökade och landet blev större. 
11. Urbaniseringen innebar att folk flyttade till städerna som växte och växte. De flyttade dit för att jobba i fabrikerna. Urbaniseringen pågår fortfarande. Mer i vissa länder, mindre i andra. Städer växer också för att det föds fler. 
12. Det viktigaste och största sågverket låg i Sundsvallområdet och i Norrköping växte textilindustrin väldigt snabbt. 
13. Stål, mjölkseperatorer, kullager, gasfyrar och papper är några varor som Sverige uppfann och sålde. 
14. De hade inte någon utvecklad säkerhet i industrierna så fabriksarbetarna fastnade ofta med fingrar och händer i kugghjul och annat. Arbetarna jobbade 12-14 timmar per dag och  sjukdomar spreds enkelt. 
15. Det var fanns oftast bara ett rum och kök. Det fanns bara en järnspis som värmekälla och det var mycket trångt, tack vare de få rummen och att det var stora familjer. De hade utedass på gården och vägglöss, kackerlackor och råttor var vanliga. Det som antagligen är svårast att vänja sig vid är nog att det är så trångt. 
16. Bra: man kom på hur man vaccinerar så de kunde motverka sjukdomar så befolkningen ökade. Produktionen av varor ökade kraftigt. Folk flyttade in i städerna för att få arbete. Man kom på bättre sätt att få mat i jordbruket. 
      Dåligt: Fabriksarbetarna hade väldigt dåliga arbetsförhållanden och dåliga bostäder. 
      Tuberkulos kunde enkelt spridas i fabriker.
17. Storbritannien hade alla fördelar för att kunna bli industrialiserat. De hade pengar, råvaror, arbetskraft, marknad, och kunskap.
18. Sverige hade inte haft några stora städer eller så mycket pengar från industrierna. Det kunde ha varit ett fattigare land och folket hade bott mer utspritt. 

Jämförelser abrahamitiska religioner

De tre abrahamitiska religionerna (Judendomen, Kristendomen och Islam) kommer från samma stamfader och har egentligen samma gud, fast man har tolkat det Gud har sagt på olika sätt. Därför skapades tre religioner och därför är vissa saker likadana i de tre religionerna och vissa saker är olika.

Alla religioner har samma stamfader, Abraham. De har alla en helig skrift fast det är inte samma. Judendomen och Kristendomen har däremot båda Gamla Testamentet fast i Kristendomen är Nya Testamentet viktigare. Det finns en helig dag i alla religioner fast det är olika för det olika religionerna. Fredag är Islams heliga dag, lördag är Judendomens heliga dag och Kristendomens heliga dag är söndag. Alla religioner har en gud och en helig plats där de ber på. Kristna ber i en kyrka, muslimer i en moské eller hemma och judar i en synagoga eller egentligen var som helst. Om en jude ska be någonstans måste det vara minst tio judiska män där. 

Det finns inriktningar i alla religioner. Man kan vara protestant, katolik eller ortodox kristen. Man kan vara ortodox eller modern jude och så finns det sunni och shia muslimer. Islam fick sina inriktningar när Muhammed dog. Då visste man inte vem som skulle ”leda”. Då delades man upp. Vissa följde en person och andra följde en annan. 

Jerusalem är en helig stad i alla religioner fast de har fler heliga städer. De katolska kristna vill till Rom, för judarna är Betlehem en helig stad för att det var där Jesus föddes. Mekka och Medina är heliga städer inom Islam. 

De abrahamitiska religionerna har samma stamfader fast olika profeter. Muhammed (Islam), Mose (Judendomen) och Jesus (Kristendomen). Det är stor skillnad på hur många av varje religion det finns. Det finns ca 2 miljarder kristna, ca 1,3 miljarder muslimer men bara 20 miljoner judar. Det finns kristna nästan överallt i världen, i Europa, Sydamerika, Nordamerika och hela Afrika förutom Nordafrika. Muslimer finns i Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och i Indonesien. Judar finns utspritt över hela världen. Det finns många judar i USA och New York och Israel.

Judendomen är äldst och grundades för ca 3000 år sedan, 1000 f.kr. Kristendomen grundades år 0 och Islam är yngst. Den grundades på 600-talet (år 621). 

En kristen har inga regler om matvanor, vissa dricker inte alkohol men det står inget om i bibeln, så det är inte ”officiellt”. En jude äter bara ”kosher-mat”, mat som är tillåten eller kött som är slaktat på ett visst sätt. En muslim äter bara halal mat, tillåten mat. De äter bara kött från växtätande djur. Judendomen och islam har båda speciella matvanor men kristendomen har inga regler. 

Ett problem med religionerna är att alla har Jerusalem som en helig stad. Då blir det bråk om vems stad det är. Det är också bråk om politiken och militären i Jerusalem. Ett annat problem är att vissa kristna inte får använda preventivmedel. Då kan de få många barn fast de inte har råd att försörja de. 

Judar och muslimer har lite speciella matvanor. Om de ska äta någonstans som till exempel på en restaurang så kan de inte äta vad som helst och de måste veta exakt vad som finns i det de äter. Det kan ibland vara svårt att få reda på allt som finns i det man äter. 

Ett annat problem för judarna är att de har hela tiden varit förföljda. Ett exempel på det är andra världskriget då Hitler förföljde och dödade flera miljoner judar. Vissa påstår att det var judar som korsfäste Jesus och därför tycker de inte om judar. 

Muslimer är inte heller alltid så omtyckta av vissa. Vissa är islamofober, rädda för muslimer. Det kan vara för att de tror att de är terrorister för de kommer från Mellanöstern. 

Min keynote om Egypten: http://youtu.be/BcoZoP4yzsc

Tutankhamun

Tutankhamun var en egyptisk farao som levde på 1300-talet f.kr. Han blev farao när bara var 11 år. Tutankhamun hette först Tutankhaton men ändrade det sen till Tutankhamun.

Tutankhamun var gift med Ankhesenamun. Tillsammans fick de två barn som dog vid födseln. De mumifierade kropparna när de hade dött. 

Tutankhamun levde bara tills han var 19 år. Man tror att han blev mördad av generalen Horemheb som tog över makten några år senare. Generaler gjorde allt han kunde för att ta bort minnet av Tutankhamun. 

Tutankhamun var inte en så viktig farao för han levde inte så länge men det är den som många känner till bäst. Hans grav upptäcktes 1922 av Howard Carter och Lord Carnarvon. 

När de hittade graven var den nästan helt orörd. I graven fanns det cirka 5 000 föremål 

b.la smycken, möbler, vin och prydnader. Allt fanns utspritt i fyra rum. I det största rummet fanns Tutankhamuns gravkista. Ett känt föremål som fanns i graven var faraons begravningsmask som var gjort i guld och väger drygt 10 kilo.

Jorden runt

Jag börjar i Köpenhamn. I Köpenhamn bor det ungefär 540 000 invånare. I Köpenhamn finns det många sevärdheter t.ex Legoland, Tivoli och Lalandia. Köpenhamn är huvudstaden i Danmark som ligger i Skandinavien i norra Europa. I Danmark bor det ca 5,6 miljoner invånare. Ungefär en fjärdedel jobbar med industrin. Danmark har ett tempererat klimat. De har en ganska bra standard. Bra sjukvård, äldreomsorg och pension. 

Jag åker vidare över Atlanten och till Los Angeles. Mellan Los Angeles och Köpenhamn är det drygt 11 000 km. I Los Angeles bor det ca 18,2 miljoner invånare. Los Angeles är USAs näst största stad och ligger i sydvästra USA mellan San Diego och San Francisco.

USA är ett land i Nordamerika. I USA bor det drygt 310 miljoner människor. De flesta i USA  jobbar med service t.ex på skolor, i banker eller i sjukvården. Men många människor är arbetslösa. Klimatet är tempererat. I USA har man en halvdålig standard jämfört med Sverige. Många är arbetslösa och fattiga. De flesta har ”bara” en eller två veckors semester. Men det finns många välgörenhetsorganisationer som hjälper till mycket och gör så att de fattiga får mat och platser att sova på. USA är en förkortning av United States of America som betyder Amerikas förenta stater. USA är ett är ett välkänt land.

Efter Los Angeles åker jag till Antananarivo som är huvudstaden i Madagaskar som ligger i sydöstra Afrika. Mellan Los Angeles och Antananarivo är det ca 15 000 km. I Antananarivo bor det ca 1,7 miljoner människor. Antananarivo ligger högt upp. Allra längst upp i huvudstaden ligger det gamla kungliga palatset. Antananarivo ligger ungefär mitt i Madagaskar. Madagaskar är en ö utanför Moçambique. I Madagaskar bor det drygt 21 miljoner människor. Det är väldigt populärt att jobba med jordbruket på Madagaskar. Hela 80% jobbar inom jordbruket! Det odlas mest vanilj och kaffe. Madagaskar ligger i den tropiska klimatzonen. Madagaskar har ganska dålig levnadsstandard. 70% av de som bor på landsbygden har inget vatten. Ungefär 90% är extremt fattiga och lever på ungefär två amerikanska dollar per dag. Madagaskar är världens fjärde största ö. Det finns tre animerade filmer som heter Madagaskar. De handlar om några djur från ett zoo i New York som hamnar på Madagaskar. 

Nu åker jag till Tokyo. Mellan Tokyo och Antananarivo är det 10 000km. I Tokyo bor det 37 miljoner människor. Tokyo är världens största stad. Tokyo är huvudstaden i Japan. Japan har 128 miljoner invånare. Japan är ett av världens ledande i stålproduction. De exporterar  väldigt mycket fordon och elektronik. Japan ligger i den subtropiska klimatzonen. Japan har ganska bra standard. Det har låg arbetslöshet, bra sjukvård med nya tekniska prylar. Japan är ett land som många känner till. Japan består av bara öar.

Den sista staden jag besöker är Sydney. Det är nästan 9000 km mellan Sydney och Tokyo. I Sydney bor det ungefär 3,8 miljoner människor. Sydney är Australiens äldsta stad. 

Vissa tror att Sydney är Australiens huvudstad men det är det inte. Canberra är Australiens huvudstad. Canberra ligger lite söder om Sydney. De två städerna ligger väldigt nära varandra. De ligger i sydöstra Australien. Australien har drygt 22 miljoner invånare. Australien exporterar mycket mineraler. Många jobbar med turism, jordbruk och fårskötsel.  

Australien ligger i den subtropiska klimatzonen. Australien har en bra standard. De har en bra sjukvård. På 1700-talet skickade Storbritannien några av sina fångar till Australien för att de skulle dö av de djur som bodde där. De hade inte tillräckligt med plats i sina fängelser. Men fångarna överlevde och bosatte sig där.