I stort sett menlös - Douglas Adams

Om boken

Boken jag har läst heter ”I stort sett menlös” och är skriven av Douglas Adams och är en science fiction-bok. Det är väldigt tydligt en science fiction-bok eftersom de åker omkring i rymden, det finns rymdvarelser, det är rymdskepp och hög teknologi.

Om författaren

Douglas Adams föddes den 11:e mars 1952 i Cambridge, Storbritannien. Han har skrivit alla böcker i Liftarens Guide till Galaxen-serien. Det gick bra för honom i skolan och han stack tidigt ut bland de andra genom sin längd (han var 186cm när han var 12 år) och genom sin fallenhet för att skriva berättelser. Douglas hade ett stort intresse för nya teknologiska uppfinningar, snabba bilar och datorer (speciellt Apples Macintosh). När han blev äldre och studerat klart på universitetet jobbade han mycket med skrivandet. Han skrev några sketcher åt Monty Python, avsnitt till den engelska science fiction-tv-serien Doctor Who och två avsnitt till Doctor Snuggles tillsammans med John Lloyd. Men det tog ett tag innan han kom igång med skrivandet och kunde försörja sig på det. Under den tiden hann han bli deprimerad. Douglas Adams var väldigt insatt i att rädda djur som höll på att dö ut. På morgonen den 11:e Maj 2001 när Douglas Adams vilade efter sin vanliga "gymrutin" fick han en hjärtattack. Alla försök att rädda honom misslyckades och han dog.

Varför har Douglas skrivit en science fiction-bok?

Det första jag tänker på när jag frågar mig själv varför Adams har skrivit en science fiction-bok är att han blivit inspirerad av rymdresorna och månlandningen i slutet av 60-talet (1969). Douglas Adams var då 17 år när Apollo 11 landade på månen. Detta tror jag inspirerade Douglas till att skriva sina science fiction-böcker. Under 70-, 80- och 90-talet släpptes det också många Star Wars filmer som kan ha inspirerat honom. Douglas hade ett stort intresse för vetenskap tidigt och det fick nog också honom att skriva sina böcker.

Douglas böcker är väldigt udda. Det händer många konstiga saker som man inte trodde skulle hända. I Adams liv har han gjort väldigt många olika saker som har gjort honom väldigt kreativ. Han har varit ladugårds byggare, sjukhusvaktmästare och kycklingskjuls städare. 

Som ung liftade Douglas Adams igenom Europa till Istanbul och då reste han väldigt mycket och såg mycket. Det kan också ha inspirerat honom att skriva sina böcker som innehåller personer med väldigt olika personligheter och udda miljöer.

Källor: http://en.wikipedia.org/wiki/Douglas_Adams

http://sv.wikipedia.org/wiki/Douglas_Adams

http://www.imdb.com/name/nm0010930/bio?ref_=nm_ov_bio_sm

Av: Alexander Serrano

Matteproblem

a) Ena sidan är 10m längre än den andra. Skriv ett uttryck för omkretsen.

Det ända vi vet är att ena sidan är 10m längre än den andra. Den andra sidan betecknas med X. Den längre sidan är 10 meter längre och betecknas då med x + 10. Sammanlagt blir omkretsen 4x + 20m.

x + x + x +10 + x + 10 = 4x + 20

b) Öka ena sidan med 10% och minska andra med 10%. Skriv ett uttryck för omkretsen.

Detta är uttrycket om den långa sidan ökas med 10%. Vi har minskat den korta sidan med 10% och ökat den långa sidan med 10%.

2x/10 * 9 = 1,8x       Detta är den korta sidan när den är minskad med 10%.

2x + 20 + (2x + 20): 10 = 2,2x + 22       Detta är den långa sidan när den är ökad med 10%

Uttrycket blir följande

O = 1,8x + 2x + 20 + (2x + 20):10 = 4x + 22

Den nya omkretsen: 4x + 22 OM man har ÖKAT den LÄNGRE sidan och MINSKAT den KORTARE sidan.

2x/10 * 11 = 2,2x      Detta är den korta sidan när den är ökad med 10%

2x + 20 - (2x+20): 10 = 1,8x + 18       Detta är den långa sidan när den är minskad med 10%

2,2x + 1,8x + 18 = 4x + 18  Detta är omkretsen OM man har MINSKAT den LÄNGRE sidan och ÖKAT den KORTA sidan.

Slutsats: Omkretsen varierar beroende på vilken sida som man minskar och vilken man ökar.

c) Vad händer med arean?

Arean kan bli både större och mindre beroende på vilken sida du ökar med 10% och vilken du minskar med 10%. Ökar man den korta sidan och minskar den stora blir arean större och minskar man den korta sidan och ökar den längre blir arean mindre. Arean blir större ju mer formen liknar en kvadrat. 

Slutsats: It's hip to be square.

Återbruksarbete av Alexander Serrano, stol

Alexander Serranos stol av återvunnet material

Idé, planering och design

Jag fick idén när jag såg att min pappa hade sågat ner staketet i vår trädgård. Vi använde inte stolparna eller nätet till någonting så jag bestämde mig för att göra någonting av dem och det blev en stol. 

Jag började planera genom att rita upp skisser på hur stolen kunde se ut. Efter hand blev det en stolskiss som jag hade ändrat lite på några gånger och stolen verkade vara hållbar och stabil.

Arbetsgång

Jag började med att räkna på ungefär hur stor varje del av stolen skulle vara sen började jag såga ut tillräckligt stora plankor till sitsen. Jag limmade ihop två plankor på varandra så att de blev dubbelt så tjocka och sen limmade jag ihop alltihop så att sitsen blev kvadratisk. Efter det sågade jag av stolparna enligt måtten, vilket tog ett tag. Sen så borrade jag flera små hål med borrmaskinen där stolparna (stolbenen) senare skulle sitta, det gjorde jag i varje hörna av sitsen. Efter det slipade, filade och knackade jag bort det träet som var mellan varje borrhål, så att jag kunde få i stolparna. Efter det borrade jag hål i sitsen ifrån sidan och sen borrade jag hål i benen så att de skulle passa. Jag slog i metallpinnar i hålen, genom benen och genom träet bakom benen, så att benen satt fast och sen sågade jag av pinnarna. Detta gjorde jag på varje ben. Efter det borrade jag hål i ryggstödet på sidan och satte fast två träbitar som ryggstöd och knackade i metallpinnar i hålen som jag borrat. Efter det var stolen äntligen klar.

Reflektion

Jag tycker att jag har jobbat bra med mitt arbete. Det har varit svårt under vissa delar men jag har ändå fortsatt jobba. Jag är nöjd och stolt över mitt arbete även fast det tog lång tid att göra. Jag har löst många problem själv och tänkt själv först innan jag bett Jens om hjälp. 

Jag har lärt mig att det är svårt att jobba med trä och metall samtidigt. En sak som jag kunde ha gjort bättre är att i slutet av arbetet när jag stötte på ett problem tog det längre tid att lösa det för jag ville inte gör fel när jag jobbat med stolen så länge. Ibland drog det ut på tiden lite för mycket. 

Frågor om atomen och det periodiska systemet

1. En atom har en kärna. I kärnan finns positivt laddade partiklar som heter protoner, olika grundämnen har olika många protoner i kärnan. I kärnan finns också neutroner som inte har någon laddning. Runt kärnan kretsar negativt laddade elektroner. Elektronerna kretsar kring kärnan i flera skal, ungefär som planeterna kring solen. De olika skalen har olika namn, det första heter K-skalet, och kan innehålla olika många elektroner. K-skalet kan bara innehålla 2 elektroner. Det finns like många elektroner som kretsar kring kärnan som det finns protoner i kärnan. Laddningarna tar ut varandra och gör att atomen är oladdad.

Jag har valt magnesium (Mg): Magnesium har atomnummer 12. Den har 2 elektroner i K-skalet, 8 i L-skalet och 2 i M-skalet. Magnesium är inte radioaktivt och tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Magnesium är viktigt för organismer. Den spelar en stor roll i fotosyntesen. Magnesium är ett vanligt grundämne i jordskorpan och framställs mest ur havsvatten. Magnesium används till olika saker i flygplan. Magnesium en silvervit metall som är hård och väger inte mycket. Magnesium har en låg kok- och smältpunkt. Den finns inte fritt i naturen eftersom magnesium reagerar lätt med andra ämnen. Om man bränner magnesium skapas en stark vit låga. Den kemiska beteckningen för Magnesium är Mg och grundämnet upptäcktes 1755.

2. I gruppen alkalimetaller ingår Litium (Li), Natrium (Na), Kalium (K), Rubidium (Rb), Cesium (Cs) och Francium (Fr). Alkalimetaller vilja gärna bli av med sin ända valenselektron. Alkalimetaller reagerar därför enkelt med syre, klor och vatten. Alkalimetaller finns inte så ofta i metallform. Alkalimetaller är mjuka och går att skära i med en kniv. 

3. Vad menas med grupp? Grupperna är de ämnen som går i ett ”lodrät led”. Alla grundämnen i en grupp har lika många valenselektroner. Valenselektroner är elektronerna i det yttersta skalet. Därför har grundämnena som är i samma grupp ungefär lika egenskaper. Detta gäller för alla ämnen förutom Helium. Den är i grupp 18 därför att det är em ädelgas. Ett ädelt ämne är ett ämne där det yttersta skalet är fullt och kan inte ta mer elektroner. Alla ämnen vill bli ädla, det är därför de antingen vill bli av med alla få mer elektroner till det yttersta skalet. 

Vad menas med period? Alla grundämnen i samma period har lika många skal. De ämnen i period 3 har tre stycken skal. De grundämnen i period 7 har 7 stycken skal, och så vidare.