onsdag 22 maj 2013

Elektromagnetism, laborationsrapport


Syfte: Förstå vad en elektromagnet är.

Uppgift: Göra en elektromagnet.

Hypotes: Den kommer bli magnetisk och varm.

Material: Batteri, gem, skruv, sladd.

Utförande:   1. Snurra sladden runt skruven.   2. Koppla in sladden med skruven i batteriets två ändar.   3. Vänta.   4. Närma gemet mot skruven.

Resultat: Gemet drogs mot skruven som blev lite varm, skruven kunde hålla uppe gemet. 

Slutsats: Om man låter el gå igenom sladden som går runt skruven blir skruven magnetisk för elektronerna i sladden bildar ett magnetfält som går till skruven. 

Fysik frågor


Om du drar en kam i håret dras dem mot varandra, varför?
Elektronerna i håret hoppar över till kammen, kammen blir minusladdad och håret plusladdad för kvar i håret finns atomkärnorna som är plusladdade och i kammen finns det fler elektroner så den är minusladdad för eletroner är minusladdade. Minus och plus dras mot varandra.

Vem uppfann batteriet?
Alessandro Volta.

Hur gör man så att något inte blir magnetiskt längre?
Man slår på den så att den blir oordning i elektronernas magnetfält. Man kan också värma det till 769 grader. 

tisdag 7 maj 2013

Svenska uppsats, språk


Många säger att språket är en del av ens identitet och jag håller med därför att det säger så mycket om en. Jag till exempel: man hör att jag kommer från Skåne men jag har inte så bred skånsk dialekt som man har i andra delar av Skåne för jag kommer ifrån Lund och där har man inte lika bred dialekt. När jag pratar använder jag också ibland engelska ord vilket uppfattas som om jag tittar mycket på tv eller på engelska program, vilket är sant. Ibland pratar jag inte så, som till exempel med personer som jag inte känner så bra eller till vuxna. Jag har olika sociolekter.

En sociolekt är sättet man pratar på i olika sammanhang eller med olika personer. Jag pratar väldigt olika med mina lärare, kompisar, vuxna och med familjen. Det beror helt på hur bra de känner mig. Om jag inte skulle använda olika sociolekter för olika människor skulle det antagligen kännas konstigt för både mig och dem. Jag kanske skulle prata med dem som om de stod mig väldigt nära fast de kanske inte gör det. Man kan ofta hör på vuxna hur olika de pratar med andra vuxna och med barn. Det använder mer komplicerade ord när de pratar med vuxna och använder enkla ord med barn, ibland kanske lite för enkla. 

Kroppsspråk är väldigt viktigt när man pratar med någon. Det förstärker det man säger och målar upp en bild om man berättar något. Jag brukar ofta använda mina händer när jag använder kroppsspråk för det är enkelt att göra och lätt att förstå. Andra människor använder hela kroppen när det ska säga något, ändrar på rösten, viftar med armarna o.s.v. Det ändras från person till person. 

Chattspråk har jag ganska delad åsikt om. Om man skriver till någon och den börjar använda förkortningar för ganska många saker tycker jag det känns som den inte har någon respekt eller bryr sig om det man skriver om. Det är okej att använda förkortningar men till en viss gräns. Om man använder tre-fyra i varje mening är det för mycket tycker jag. Man förlorar också lite respekt för den personen för det ser ut som om de inte bryr sig. 
Det är mest unga som använder chattspråk. Jag ser nästan aldrig några vuxna som använder förkortningar. 

Slang och svordomar hör jag varje dag, mest svordomar. Jag svär ibland, när jag vill uttrycka mig starkt. Jag använder däremot slang väldigt sällan. Folk som använder slang använder det nog mest i sina kompiskretsar. Jag tror nog också att det används mer i andra delar av landet, kring Stockholm och Göteborg. Svordomar används när man blir arg eller vill förstärka det man säger. Olika människor använder olika sorters svordomar. Vissa använder grövre svordomar och svordomar från andra länder, andra använder ord som egentligen inte betyder något eller egentligen har en annan betydelse. 


Vad är då min slutsats? Jo, att språket ÄR en del av ens identitet för den kan säga så mycket om en och alla har olika sociolekter.

måndag 6 maj 2013

Köttfärsmåltid


Smak, utseende och konsistens: Jag tycker att det smakade väldigt gott, det var kryddigt och man kände alla smakerna. Smakerna passade bra ihop. Paprikorna såg bra ut, det var mycket färg och de såg saftiga ut. Paprikorna var mjuka och saftiga och köttfärsen var också saftig. Vattnet smakade gott. 

Arbetsplanering: Våran planering gick bra, vi följde den och det gick ganska smidigt. Det vi kunde ha förbättrat är att vi glömde sätta på kokvattnet så vi fick vänta några minuter på det. 
De delar av matcirkeln som vi hade var: grönsaker (paprika), kött (köttfärs), mejeriprodukter (ost), spannmålsprodukter (bröd), fett (stekte i margarin). Vi la till bröd för att få något från spannmålsprodukterna.


Matplanering: 

  1. Gör köttfärssåsen.
  2. Dela paprikorna och fyll dem med köttfärsen.
  3. Strö över ost.
  4. Ställ in paprikorna i ugnen och låt dem stå tills osten smält. 
  5. Fixa mackor.
  6. Ät.

Inköpslista:
2 paprikor röda
1/2 gul lök
1 vitlöksklyfa
150g köttfärs (nötfärs)
1 1/2 dl krossade tomater
2 krm och 1 tsk salt
1 krm peppar
1 krm paprikapulver
2 krm örtkryddor
1 msk tomatpuré
Persilja
1 msk matfett (till stekning)
1/2 l vatten
1/2 dl riven ost och 2 skivor ost
2 skivor bröd

Pris för hela måltiden: 43 kr
Vi valde just denna maträtten för att:
Miljö 
Det innehåller många råvaror som inte det har gjort så mycket med och råvaror som finns i Sverige. Vi kunde ha använt en vattenkokare när vi skulle koka vatten till paprikorna. Man kan kolla om varorna är krav-märkta. 

Ekonomi
Det var billigt för att det är inga exotiska varor. De dyraste varorna var de krossade tomaterna och vissa kryddor.

Hälsa
Det fanns inget socker eller särskilt mycket fett i. Det var mycket grönsaker fanns många olika sorters näring i. Man behöver inte ha med ost på mackorna, den finns redan ost på paprikorna och extra fett är inte bra.

Vi stekte, kokte, grädda, sjuda, skära, fräsa. Vi använde kastrull, stekspade, kniv, rivjärn.