Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg

fredag 10 oktober 2014

Framtidens energilösningar: Solceller på flygplan!

Flyg flygplan med fantastiska flygplanssolceller! Fränt!

Den här idén handlar om att sätta solceller på flygplan eftersom de utsätts konstant för solstrålning. Man tar vara på energin i strålarna och med hjälp av den kan man driva små elektroniska apparater, såsom lampor, i flygplanet och i kabinen. Solcellerna tar vara på energin i solens strålar och omvandlar den till elektricitet som går att använda. Det är förnyelsebart och miljövänligt, solenergi släpper inte ut någon koldioxid som är dåligt för miljön.

Vad är det då som är så bra med det här? Varför funkar det så bra? Jo, därför att när flygplanen flyger, flyger de ovanför molnen och träffas alltså alltid av solstrålarna. Det finns inga moln som hindrar strålarna från att nå planets solceller. Varför vill man då inte vara miljövänlig och ta vara på den här energin som annars bara går till spillo? Använder man förnybara energikällor så släpper man inte ut någon koldioxid och bidrar inte till växthuseffekten, och det vill man inte. Växthuseffekten gör att det blir varmare på Jorden och det är inte bra för våran planet. En solcell är en apparat som fångar upp solstrålning och omvandlar den till elektricitet.   


Bild på hur ett flygplan med solceller skulle kunna se ut

Vissa kanske tycker att ”visst är det bra att vara miljövänlig men solceller på flygplanen kostar ju extra, utöver den vanliga kostnaden för ett flygplan”. Ja, det är sant att det kostar att köpa och installera solceller så att allting fungerar men man tjänar faktiskt på det i längden. Man behöver inte längre betala för energin som driver de här små apparaterna därför att solenergin är gratis. I längden har man alltså tjänat pengar istället för att ha betalat mer. Ett exempel på detta är LTH. Där har man satt solceller på deras tak. Hela anläggningen kostar totalt två miljoner kronor men beräknas betala sig på 13-14 år. I längden förväntar de sig alltså att de tjänar på det.

Ett annat argument, förutom att det är miljövänligt såklart, är att solcellerna faktiskt fungerar bättre när det är kallt, det har forskare på Uppsala universitet sagt, och kallt är det på 10 000 meters höjd, där flygplanen flyger. Om man åkt flygplan och kollat ut genom fönstret när man flyger ser man hur iskristaller bildas på rutorna. Solcellerna är alltså mer effektiva högt uppe i luften, som till exempel på ett flygplan!

Då kanske någon säger att solcellerna inte fungerar på natten och, nej, det gör de ju inte. Men då säger jag att det används inte lika mycket elektricitet i kabinen under natten. Om man någon gång har åkt flygplan på natten så vet man att det är nedsläckt i kabinen då, man använder alltså inte lika mycket energi. Det lilla som används kan komma från ett batteri som lagrar överskottsenergi från solstrålarna, den energin som inte används under dagen. Plus att de flesta flygningar sker under dagen, då är brist på sol inget problem.

Sen är det ju så att man kanske inte sparar så jättemycket energi på en flygning men, enligt flera källor, utförs det ungefär 90 000 - 100 000 flygningar varje dag. Om man sparar lite energi på varje flygning varje dag så blir det i slutändan väldigt mycket energi som man har sparat. Ett exempel: om du får 50kr från en person så är det kanske inte så mycket pengar. Om du nu istället får 50kr från 100 000 personer så blir det 5 miljoner kronor, och det är väldigt mycket pengar. En flygningar kan inte göra så stor skillnad men flera tillsammans kan det. Så om vi sätter solceller på flygplan så förbättrar vi våran miljö i slutändan och våran Jord blir en bättre plats att leva på. Låter inte det som en bra idé?

Nu kanske någon tänker att flygplanet kommer bli tyngre om man sätter på solceller på planet och på så vis kommer planet att dra mer bränsle, men så måste det inte vara. Solcellerna kommer sitta som en del av ”ytan” på planet. De kommer alltså inte sitta på utsidan av planet utan vara en del av utsidan. Då kommer planet inte väga mer och kommer inte dra mer bränsle eftersom det inte används mer material till planet.

Vad händer om någon tycker att ”solceller är fula”? För det första är det kanske inte ett så bra argument till varför man inte ska spara på energi, pengar och vara miljövänlig. För det andra så är det inte så många som ser planet när det är högt uppe i luften och flyger så då gör det väl ingen skada? För det tredje, flyger du tillräckligt ofta för att detta ska vara ett problem för dig? Jag tror inte det.

Nå, vad har vi kommit fram till? Jo, att solceller på flygplan skulle vara en jättebra idé, sett från flera olika aspekter. Dels så är det miljövänligt, man tar vara på en förnybar energikälla och det släpper inte ut någon koldioxid, dels så sparar man pengar på det i längden eftersom man inte behöver betala för elektriciteten i planet och dels så sparar man väldigt mycket i längden eftersom att det sker väldigt många flygningar varje dag (90 000 - 100 000). Vi borde alltså sätta solceller på flygplan!

Källförteckning
Sjögren, Alf, Nya solceller på taket sparar energi på LTH, Sydsvenskan, 23 september 2014
”Viktigt att räkna rätt med solceller”, 16 september 2014, Skanska.se, Skanska, http://www.skanska.se/sv/bygg-och-anlaggning/bygg-och-fastigheter/installationer/nyheter/viktigt-att-rakna-ratt-med-solceller/, 24 oktober 2014 (från mediearkivet)
Szaniawski, Piotr, 4 september 2014, sse.uu.se, Uppsala universitet, http://www.sse.uu.se/forskning/Solceller/FAQ/#tocjump_1741916814353317_9, 24 oktober 2014
http://www.answers.com/Q/How_many_flights_per_day_worldwide
http://www.flixxy.com/scheduled-airline-flights-worldwide.htm
http://www.answers.com/Q/How_many_flights_take_off_per_day_in_the_world

Resonemang kring källor

Jag försökte välja sidor från internet som jag kände igen, till exempel Sydsvenskan och Skanska men också Uppsala universitet. Jag litar på de källorna för det är kända platser och de som skriver artiklarna ger ut sina namn vilket gör källorna mer tillförlitliga. Hade det varit anonyma personer så behöver de inte bry sig om vad de skriver för ingen vet vem de är ändå. Därför värdesätter jag källor där skribenten har gått ut med sitt riktiga namn och kontaktuppgifter högst av allt. Det är viktigt att veta vem det är som har skrivit.

När jag sökte efter sidor på nätet kom flashback forum upp väldigt ofta men jag valde bort de därför att jag tycker att det är en dålig källa, den är inte tillförlitlig. På flashback skriver anonyma personer sina åsikter och när de ger ut fakta har de oftast inte någon källförteckning. Deras ”fakta” kan alltså bara vara påhitt, jag kan inte vara säker på vad som är sant. 

En annan sak som är viktigt när jag letar efter källor är att det är skrivet ganska så nyligen. Särskilt inom detta ämnet, solceller, för den tennisen har utvecklats väldigt mycket under den senaste tiden. Om jag hittar något som är för flera år sedan behöver jag vara lite mer kritisk till källan eftersom väldigt mycket kan ha förändrats sen dess, vilket gör det till en dålig källa.

De källor som säger hur många flygningar som sker i världen samma dag var lite kluriga. På ingen av de tre sidorna står det vem som har skrivit det eller när. Då kollade jag med andra sidor, det är därför jag har tre stycken. Alla tre källorna sa samma siffror vilket gjorde det mer troligt att det var sant. När man vill försäkra sig om att en källa talar sanning kan man kolla med flera andra och se om de säger samma sak, vilket de gjorde i detta fallet. Answers.com är också en ganska stor sida, vilket gjorde källan mer tillförlitlig.


Jag har också fått en del information från mig själv, genom egna flygerfarenheter. Det är en bra källa för då har man sett hur det ser ut själv och man kan vara säker på att det är sant. Om det, t. ex, är någon annan som har varit där och sett det och sen berättar den personen det för dig kan du inte vara säker på att det är sant eftersom du inte var där själv.

tisdag 25 mars 2014

Robot - 25/3 2014

Hemligstämplat

Operation 5042
F
örsöksobjekt 1 (RBO)
Kodnamn: Ratchet Blitzwing Overdrive (RBO)
Robotprogrammering: Dag 1
Uppdrag: Trycksensor

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Utmaningen var att få roboten att backa in i en väg så att trycksensorn kände av det, köra framåt i en båge, backa i en båge och sen köra framåt till startpunkten. För att den skulle vända vid väggen var vi tvungna att programmera in trycksensor. Den första sträckan satte vi obegränsat på för att trycksensorn ändå märkte när väggen kom. Radien av kvartsbågarna var 40 cm. Vi räknade omkretsen av hela cirkeln, delade den på 4 och delade det på omkretsen av robotens däck. Då fick vi fram antalet rotationer som det tog för däcket att köra i kvartscirkeln. Vi gjorde en likadan programmering fast att roboten skulle köra åt andra hållet så att den körde i två kvartsbågar. Efter det gjorde vi så att den körde en liten bit i slutet så att den kom tillbaka till ursprungsplatsen.

Vi klarade uppdraget på andra försöket efter att vi hade finjusterat den andra bågen som först var lite för vid, vi gjorde den snävare.

torsdag 20 mars 2014

Robot - 18/3 2014

Operation 5042
Försöksobjekt 1
Kodnamn: Ratchet Blitzwing Overdrive (RBO)
Robotprogrammering - Dag 3
Uppdrag: Fickparkering
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uppdraget vi fick var att programmera roboten så att den först skulle köra framåt, sen backa i en båge till en parkeringsficka, spela upp ett ljud och sen köra i en båge framåt och komma tillbaka till ursprungsplatsen. Den skulle först köra 141,3 cm och då tog vi sträckan delat med 17,5 (som är däckets omkrets) och då fick vi fram antalet rotationer. Sen gjorde vi så att den backade i en båge och sen körde framåt i en båge. Däremellan spelade den upp ett ljud. Eftersom att parkeringsfickan inte stod på mitten behövde roboten köra en extra bit i slutet för att komma tillbaka till dit den började.

Robot - 14/3 2014

Hemligstämplat

Operation 5042
F
örsöksobjekt 1 (RBO)
Kodnamn: Ratchet Blitzwing Overdrive (RBO)
Robotprogrammering: Dag 1
Uppdrag: Circle Squared

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi fick uppdraget att roboten skulle köra i en kvadrat med sidan 61 cm och sedan i en cirkel åt andra hållet med diametern 58 cm. Det gick bra, vi klarade uppdraget på andra försöket, efter att vi hade glömt ändra en sak i programmeringen (roboten skulle INTE köra i ett oändligt antal cirklar) på det första försöket. Tills nästa gång ska vi vara mer noggranna när vi programmerar, kanske läsa igenom och "förutse" hur det kommer att gå och då kanske vi hittar fel innan vi kör uppdraget.

torsdag 13 mars 2014

Robot - 13/3 2014

Hemligstämplat

Operation 5042
F
örsöksobjekt 1 (RBO)
Kodnamn: Ratchet Blitzwing Overdrive (RBO)
Robotprogrammering: Dag 1
Uppdrag: Skräckslagna sträckor utan blod

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi fick uppdraget att programmera roboten att köra en bestämd sträcka utan att köra över en lego-gubbe som stod vid slutet av sträckan. Roboten kunde inte programmeras så att den kör en viss sträcka i centimeter utan vi fick programmera i antal rotationer (hjulvarv). Vi ställde in 5 rotationer på programmet, körde roboten och mätte sträckan. 5 rotationer blev 89 cm. 10 rotationer blev 175 cm och alltså blev 1 rotation 17,5. Efter det mätte vi däckets diameter och tog det gånger 3,14 för att räkna ut omkretsen, då fick vi ett mer precist svar.

Sträckan vi skulle köra var 81 cm. Då tog vi 81 cm delat med 17,5 cm för att få fram hur många rotationer som fick plats under sträckan. Sen tog vi bort lite för att vara på den säkra sidan så att roboten inte körde över gubben. Vi klarade utmaningen på första försöket

Resten av dokumentet är hemligstämplat.

onsdag 5 mars 2014

Robot - 4/3

Hemligstämplat

Operation 5042
Försöksobjekt 1
Kodnamn: Ratchet Blitzwing Overdrive (RBO)
Robotuppbyggnad - Dag 1
Uppdrag: Montering

Vi började och slutförde vårt arbete att bygga ihop en robot. Vi hann inte med så mycket mer än att sätta ihop alla delarna och att installera programmet Mindstorm på våra datorer, eftersom vi gjorde några småfel som ledde till att vi fick ta isär halva roboten igen, för att lyckas i slutet.

                           
Resten av dokumentet är hemligstämplat

söndag 24 november 2013

Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är en hjärtsjukdom som man får när hjärtat inte får tillräckligt med blod.. De blodkärl som förser hjärtat med blod heter kranskärl. I kranskärlen kan det samlas fett som gör kärlen trängre vilket påverkar blodtillförseln i hjärtat, det kallas åderförfettning eller åderförkalkning. För mycket fett i kärlen kan bli till en blodpropp. Då kommer det för lite blod till vissa delar av hjärtat och de dör. 
Man kan behandla en hjärtinfarkt med defibrillering. Man skickar en elektrisk stöt till hjärtat som gör att det börjar pumpa blod igen. Det finns också mediciner som löser upp propparna i blodkärlen. Ett av de är trombolys som löser upp propparna.

Man kan se att en patient får en hjärtinfarkt om de har svårt att andas, kallsvettas, mår illa eller om de har ont i bröstet. Den smärtan kan också gå ut i armarna. Om man får sjukvård snabbt efter att man får en hjärtinfarkt brukar man kunna behandla det enkelt. En del saker som ökar risken för hjärtinfarkt är rökning, ens matvanor, högt blodtryck och om man inte rör på sig. 

Av: Alexander Serrano

måndag 21 oktober 2013

onsdag 11 september 2013

Förbränning av trä i syrgas


Syfte: Förstå vad det är för gas som bildas när man bränner kol.
Hypotes: Blandningen kommer bli basisk.
Material: E-kolv, gummikork, tändstickor, träbit, mortel, degellock, degeltång, vatten, syrgas, BTB.
Utförande: Fyll e-kolven med syrgas och sätt på gummikorken. Tänd eld på en träbit så att den glöder. Lägg ner träbiten i e-kolven. Sätt på degelljocket. Vänta tills glöden försvunnit och ta upp träbiten. Fyll e-kolven med tre centimeter vatten. Skaka. Häll i BTB. Vilken färg fick det?
Resultat: Blandningen blev gul. Den blev sur. 
Slutsats: Det har bildats ett surt ämne i e-kolven som blandas med vattnet när jag skakar. Kan vara ättikssyra efter att träbiten torrdestillerats.

onsdag 17 april 2013

Djurcells och växtcells laboration

Uppgift: Kolla på växtceller och djurceller genom ett mikroskåp.

Syfte: Lära sig hur djurceller och växtceller ser ut och lära sig hur man använder ett mikroskåp.

cc by Lydia
Hypotes: -

Material: Mikroskåp, vatten, djurcell, växtcell (rödlök), täckglas, objektglas,

Utförande:
1. Ta fram mikroskåp och koppla in.
2. Skrapa fram djurcell från insidan av kinden eller ta en tunn bit från rödlöken.
3. Lägg cellen på objektglas, droppa på vatten och lägg på täckglaset.
4. Lägg objektglaset med cellerna och täckglaset i mikroskåpet.
5. Kolla på cellerna.

Resultat: Man kunde se cellerna och cellkärnor på vissa celler efter ett tag när man lärt sig hur mikroskåpet funkar.

cc by joha88
Slutsats: Djurcellerna och växtcellerna ser olika ut.
cc by joha88

onsdag 30 januari 2013

Starka och svaga syror och baser


Syror Baser
Citronsyra (svag) Ammoniak (svag)
Saltsyra (stark) Natriumhydroxid (stark)


Citronsyra (C6H8O7)
Citronsyra finns i sura frukter t.ex citron.
Citronsyra finns i pulverform och man kan använda det till matlagning, t.ex sylt och saft


Saltsyra (HCl)
Saltsyra finns i våra magar där den bland annat hjälper till med att smälta maten.
Man kan göra saltsyra om man blandar väteklorid med vatten.
Saltsyra används bland annat till rengöring och produktion av klor och väte.


Ammoniak (NH3)
Ammoniak görs när man låter kväve i luften reagera med vätgas.
Ammoniak används till rengöring och för att göra salmiak.


Natriumhydroxid (Naoh)
Natriumhydroxid används till att göra tvål tillsammans med fett.



onsdag 9 januari 2013

v. 2 9/1 - 2013 laboration pH


Syfte: Lära sig att mäta pH-värde och veta vad som händer med pH värdet i munnen när man äter och dricker. 
Uppgift: Mät pH-värdet i munnen före förtäring, efter förtäring och efter att ha använt tandkräm. 
Hypotes: I början är munnen nästan neutral. Efter att man har ätit eller druckit något blir det surare och efter att man har tagit tandkräm är det basiskt i munnen.
Material: pH-papper, godis, tandkräm.
Utförande: 1. Mät pH i munnen.   2. Ät/drick.   3. Mät igen.   4. Skölj munnen med tandkräm.   5. Mät igen. 
Resultat: 1. pH värde: 9 basiskt     2. pH värde: 9 basiskt     3. pH-värde: 9 basiskt 
Slutsats: Min hypotes stämde nästan. Min salivproduktion var bra och godisbiten kunde inte göra min mun surare. 
Felkällor: Godisbiten var inte tillräckligt stor för att göra munnen surare. pH-remsorna är inte så pålitliga jämfört med en digital indikator. 
Förbättring: Man kunde ha använt en digital indikator för att få ett precisare pH-värde.
Fakta: Tandkräm används för att få bort syra i munnen (som kommer från det man äter) som fräter på tänderna. Tandkrämen hjälper för att den är basisk. 

onsdag 28 november 2012

Laboration 5/11 2012 - Kromatografi



Kromatografi

Vilka färgämnen finns i bladet?

Syfte: Förstå att det finns olika färgämnen i blad och lära sig om kromatografi.

Uppgift: Undersök vilka färgämnen som finns i blad.

Hypotes: Jag tror att det gröna kommer att sprida ut sig över pappret för det finns mest grönt i bladet.

Material: Pelargonblad, mortel, aceton, bägare, sax och filterpapper.

Utförande: 1. Klipp ner bladen i en mortel.   2. Häll på aceton och mal sönder bitarna.   
3. Häll lösningen i en bägare.   4. Klipp en remsa filterpapper som är 2-3 cm bred och 10 cm lång.   5. Lägg remsan i bägaren, vänta och se vad som händer.
Resultat: Det olika färgämnena klättrar upp för pappret. Grönt längst ner och sen gult, oranget och rött längst upp.


Slutsats: Min hypotes stämde inte. Det gröna blev kvar i botten och det andra färgerna steg mer därför de är lättare

Det finns flera olika färger i bladet och alla är klorofyll fast med olika färger, det är grön, röd och gul. Man ser bara det gröna för det finns mest av det. När det blir mörkare utomhus tar  trädet in det gröna för det finns mycket näring i det. Då finns det bara gul och röd kvar och det är därför man ser de när det blir höst. 

Trädet tar in det gröna klorofyllet för att det finns näring i det och för att det gula och det röda har enklare för att ta in det dunklare ljuset som finns på hösten.

Felkällor: Vi kunde ha satt filterpappret lite noggrannare  i bägaren för den välte och böjde sig hela tiden. 

Förbättringar: Vi kunde ha klippt bladen lite bättre för bitarna var lite för stora och det blev svårt att mortla. 

torsdag 6 september 2012

Laboration - Blandning eller kemisk förening?


Syfte: Förstå vad en kemisk förändring/ kemisk förening är. Lära sig att undersöka ämnens egenskaper.

Uppgift: Undersöka svavel och järns egenskaper före och efter uppvärmning.

Hypotes: Det kommer inte ha samma egenskaper. 

Material: Svavelpulver, järnpulver, 2 bullformar, provrör, spatel, sked, 

Utförande:   1. Väg upp 4 g järnpulver och 7 g svavelpulver i var sin bullform.   2. Undersök svavel och järns egenskaper.   3. Häll svavel- och järnpulver i ett provrör. Upphetta blandningen i drapskåp.   4. Låt svalna.   5. Undersök svavel och järns egenskaper.

Resultat: Svavels egenskaper före uppvärmning - Gult, pulverform, inte magnetiskt, inte lösligt i vatten, lättare än vatten
Järns egenskaper före uppvärmning - Grått, pulverform, magnetiskt, inte lösligt i vatten, tyngre än vatten 
Efter uppvärmning av järn och svavel har en gråsvart klump bildats. Den är lite magnetisk, den är i fast form,
den är tyngre än vatten (den sjunker) och den leder ström.

Slutsats: När man hettar upp järn och svavelpulver så reagerar de med varandra och det bildas ett nytt ämne med andra egenskaper. Det har skett en kemisk reaktion. Det nya ämnet heter järnsulfid. 
Reaktionsformel:  Järn + svavel --> järnsulfid. 
                                 Fe    +    S   --> FeS
Felkällor: Järnsulfid är inte magnetiskt, vår järnsulfid-klump var lite magnetisk. Hade vi upphettat provröret längre så hade allt svavel och järn reagerat med varandra. Nu fanns det rent järn kvar i klumpen som gör att klumpen är lite magnetiskt. 

måndag 3 september 2012

Laboration - smälta tenn


Syfte: Förstå vad en fysikalisk förändring är.

Uppgift: Undersöka tenns egenskaper före och efter uppvärmning.

Hypotes: Jag tror att tennet kommer att ha nästan samma egenskaper som innan bara det att det kommer ha en ny färg. 

Material: En tennbit, brännare, tändstickor, degellock, smältdegel (skopa), batteri, lampa, sladdar.

Utförande:   1. Undersök tenns egenskaper före uppvärmning.   2. Smält en bit tenn i smältdegeln och häll i degellocket.   3. Låt svalna.   4. Undersök tenns egenskaper efter uppvärmning.

Resultat: Tenns egenskaper före uppvärmning: Mjuk, silvrig, lätt, smältpunkt 252°, skriker, tänjbar, leder ström.
Tenns egenskaper efter uppvärmning: Efter uppvärmning hade tenn samma egenskaper som före. 

Slutsats:  Min hypotes var nästan rätt. Tennet har samma egenskaper före som efter uppvärmning.
Felkälla: Eftersom smältdegeln inte var rengjord blev tennbiten mörkare, men om den hade varit rengjord
skulle den inte bli det. När tennet smälte fick det andra egenskaper, för det blev flytande. När tennet stelnade fick det samma egenskaper som det hade från början. Tennet genomgick en fysikalisk förändring.

torsdag 30 augusti 2012

Laborationsrapport - lösligthet av socker


Uppgift: Få en sockerbit att lösa sig i vatten så snabbt som möjligt.

Syfte: Veta vad som påskyndar löslighet.

Hypotes: Sockret i bägaren med det varma vatten skulle lösas upp snabbare.

Material: Glasbägare, varmt vatten, kallt vatten, sockerbitar, sked, spatel

Utförande:   1. Fyll två bägare med vatten. Kallt i den ena och varmt i den andra.   2. Mosa två sockerbitar och lägg i i varsin bägare.   3. Blanda runt tills sockret har löst sig.

Resultat: Sockret i bägaren med det kalla vattnet löste sig långsammare än sockret i det varma vattnet.

Slutsats: Förbättringar: Vi kunde ha hällt i sockret i kokande vatten istället för att det skulle gå snabbare och vi kunde ha 
                  mosat det i en mortel.
                  Felkällor: Vi glömde att mosa sockret innan vi la i det. Vi kunde ha mosat det innan vi la det i vattnet. 
                  Sockret löstes upp i vattnet men det försvann inte. Man kan bara lösa en viss mängd av sockret. När det inte 
                  går att lösa upp mer socker så är lösningen mättad. I bägaren har man en blandning av socker och vatten.
                  Sockret löser sig snabbare i varmt vatten och om det är mosat.