Dumpad, hattar och ord

Vit hatt: Per Brinkemo har skrev boken 2004. 

Gul hatt: Det är en intressant historia. Lärorikt.

Svart hatt: Fyrkantigt skriven. Hade kunnat vara lite mer underhållande. 

Röd hatt: När Ahmed gick för att hämta sitt järnrör som han lämnat i gräset bakom ett plank bakom skolan och han inte hittade det. Efteråt kände han sig lättade över att han inte hittade röret, han undrade vad han hade gjort om han hittat det. Hade han skadat eller dödat sin kompis Daniel? Vi kände igen oss därför att hjärnan kopplas bort när man är arg. Allting svartnar. Efteråt ångrar man sig och är glad över att man inte gjorde någonting dumt. 

Grön hatt: Ahmed är snabb som blixten. Modig som ett lejon. Ilsken som ett bi (när han blir arg). Rädd som en jagad gris. Envis som en lax. 

Blå hatt: Svenskt: Somaliskt: De slår sina barn. De håller hårt på sin religion, kultur och tradition. Olika syn på man, kvinnor, äldre och yngre. 

Permanent: För alltid.

Transithallen: Den hallen i en flygplats där man väntar på sitt nästa flyg.

Sparsmakad: Enformigt, det sticker inte ut.

Abrupt: Tvärt, plötsligt.

Misströsta: Ge upp hoppet.

Måfå: På slump, man höftar till.

Avfärdande: Avvisande, man stöter bort.

De otrogna: De som inte följer regler lagar (inom religion)

Härkomst: Bakgrund, etnicitet, påbrå.

Vibrerande: Små, mer intensiva skakningar.

I trans: I hypnos. Man är borta, i en annan värld. 

Minnesanteckningar - IRL

1. Inte riktigt tillräckligt mycket ansvar. Om Elias inte vill snacka så borde pappan låta honom vara. Kontakta någon annan som kan prata med Elias. Göra hemmet tryggt så han har en trygg plats att komma till. 

2. Rektorn på kontoret. Bildläraren som inte bryr sig. Pappan och lillebrodern.  

3. han är en tyst person som stänger in sig. De vuxna har svikit honom innan, varför skulle de göra det nu? ”ingen bryr sig ändå”. 

4. Ha ett möte med föräldrarna. Att de vuxna bör bry sig, och stoppa folk som mobbar. Vara mer känsliga runt Elias så han inte blir mer utsatt. Prata med de andra i klassen. 

5. Nej, man kan inte hindra folk från att göra det i verkliga livet. Vi i vår ålder borde kunna skilja på film och verklighet. 

6. Man ska markera att det inte är okej att någon behandlar en dåligt, men man behöver inte slåss. Man kan hämnas på ett sätt som inte skadar någon fysiskt eller psykist, utan t ex bara berätta sanningen. 

7. Nej, det är redan två mot en, så det var inte självförsvar. Det är inte okej att droga någon heller. 

8. Deras plan var bra, de visade hur det faktiskt går. Och mobbarna har redan kommit undan med så mycket. 

9. För att hämnas, och visa folk hur det går. Och få folk att notera, reagera. Han såg ingen annan utväg och kände som att ingen brydde sig.

Om nätmobbning

Tidningsartikeln

1. Jag tycker att metoden att spärra sidor på internet är en bra metod på skolor. Eleverna ska inte vara ute på vissa sidor på skoltid så det finns ingen anledning att ge de ett alternativ att vara där. Dock kan ett problem vara att de inte kan vara på sidorna på rasterna då det är okej att surfa.
2. Artikeln har en titel, en brödtext, en ingress, mellanrubriker och bilder bara för att nämna några.
3. Ge inte ut personlig information. Lägg inte ut bilder på dig själv. Lita inte på någon som du inte säkert vet vem det är. Var snäll mot de du kommer i kontakt med på nätet. Gå inte in på sidor som du inte vet vad de är för något.

Reportaget

1. Man borde informera mer och tidigare i skolor om vad nätmobbning är och vad det gör med folk. Man ska tidigt fastställa att det inte är okej och vart barnen ska vända sig om de blivit utsatta. Det är svårt att ha en kontrollant på nätet jämfört med t.ex. att ha en lärare ute på skolgården som vakar över barnen. Jag tror att det är bland annat därför nätmobbning sker så ofta, det är så enkelt att göra. Man kan även informera föräldrar och uppmana dem att hålla koll på vilka sidor deras barn är inne på och vad de gör där.
2. Reportaget har en rubrik, ingress, brödtext och en bild. Det finns även en faktaruta vid sidan om texten som ger oss lite siffror om nätmobbning vid olika åldrar. När jag läser texten får jag inte en känsla av att jag befinner mig på plats, de brukar man annars få när man läser ett reportage. Reportaget går på djupet i ett ämne, ämnet är i det här fallet nätmobbning bland 10-åringar. Jag tycker inte att den här texten var ett typiskt reportage, den saknar en miljöbeskrivning och journalisten har inte gjort texten så "levande", jag känner inte att jag är på plats.
3. Reportaget handlar om nätmobbning bland 10-åringar. En sjättedel av alla 10-åringar i Sverige blir utsatta för nätmobbning. De som är mest utsatta är flickor och de som har en negativ syn på sitt utseende. En psykologiprofessor delar med sig av informationen från en undersökning om ämnet. I reportaget får man information om varför nätmobbning är dåligt och vad det gör med barn. Att vara på internet har blivit vanligare bland små barn. Buskapet i reportaget är att nätmobbning är dåligt och att vi borde bli bättre på att stoppa det.

Ordlista, danska - Tarzan, Leo og pigen

Trappen - Trappan

Ven - Vän

Bøger - Böcker

Handlede - Handlade (handlar om)

Abernes - Apornas

Konge - Kung

Badebukser - Badbyxor

Billeder - Bilder

Grenene - Grenarna

Kæreste - Käresta/flickvän

Slæbte - Släpade

Ihjel - Ihjäl

Briller - Glasögon (brillor)

Træerne - Träden

Næseblod - Näsblod

Fnisede - Fnissade

Tørrede - Torkade

Gummistøvler - Gummistövlar

Råbte - Ropade

Lege - Leka

Kone - Fru

Kede sig - Ha tråkigt

Smuk - Vacker

Lommekniv - Fickkniv

Sagtens - Självklart

Dreng - Pojke

Haven - Trädgård

Skør - Galen

Hov - Hallå där

Skuffet - Besviken

Størrelse - Storlek

Plim - ung. Fånig

Almindelig - Vanlig, allmän

Tynde - Tunna, tunn

Alligevel - Ändå

Standsede - Stannade

Spurgte - Bad

Klatre - Klättra

Gider - Kommer

Lukke - Stänga

Patrick Modiano

Föddes 1945 i Paris, hans far var jude
Barndom präglades han av hemska minnen från kriget

Präglats mycket av sin bakgrund

De flesta böcker han skrivit har blivit succé

När han skriver ”rotar” han mycket i det förflutna

Han hade en jobbig uppväxt, hans familj hade det svårt

Fick Nobelpriset i litteratur 2014

Hans första bok hette ”Place de l’Etoile”

Hans böcker handlar ofta om samma ämnen: minne, glömska, identitet, skuld och strävan efter försoning

Fick Goncourtpriset (franskt pris) 1978

Fortsättning av "Pälsen"

Resten av julafton fortsatte i en muntrare stämning. Barnen öppnade sina paket, familjen dansade runt julgranen och Henck var glad.

Senare på kvällen, när barnen gått och lagt sig, satt Henck, Ellen och Richardt framför brasan. Henck och Ellen i soffan och Richardt i länstolen i hörnan av rummet. De satt där länge utan att någon sa ett ord. Tillslut bröt Henck tystnaden.

- Jag vet om er två. Jag vet vad ni hållit på med, men jag förlåter er, sa han långsamt och med en allvarlig ton.

Richardt och Ellen tittade på Henck, sedan på varandra. Båda med oro men samtidigt lättnad i blicken. 

Henck fortsatte.

- Jag förlåter er och förbjuder er inte från att träffa varandra igen. Men inte så länge jag lever. Ni kan väl hålla er tills jag har dött.

Henck förklarade länge hans tankar om sin frus otrohet med hans bästa vän. Richardt och Ellen satt tysta och skiftade mellan att titta ner i golvet och utbyta stela blickar med varandra.

- Men om ni fortfarande har känslor för varandra när det oundvikliga händer mig vill jag att ni lovar mig att ni flyttar ihop och tar hand om barnen. 

Ellen och Richardt tittade på varandra, smålog och nickade. Det var nästan knäpptyst i rummet. Det ända som hördes var brasan som sprakade och ett vagt ljud av vinden som ven utanför fönstret.

- Vi lovar, sa Richardt målmedvetet.

- Ja, instämde Ellen med svag röst, bröt tystnaden med en harkling och upprepade Richard lika målmedvetet. Vi lovar.

Resten av kvällen fortsatte, förutom mer prat, som den börjat; framför brasan och försjunkna i vardagsrumsmöblerna. 

Julafton blev inom en snar framtid till nyårsafton som blev till ett nytt år. I Januari var doktor Henck lycklig som aldrig förr. Han visste att hans fru var lycklig, hans bästa vän likaså och hans barn hade en lovande framtid med tanke på hans bästa väns framgångsrika karriär. I slutet av januari, innan Henck skulle betala sin förbannade livsförsäkringspremie, dog han, lyckligare än någonsin förr.

Framtidens energilösningar: Solceller på flygplan!

Flyg flygplan med fantastiska flygplanssolceller! Fränt!

Den här idén handlar om att sätta solceller på flygplan eftersom de utsätts konstant för solstrålning. Man tar vara på energin i strålarna och med hjälp av den kan man driva små elektroniska apparater, såsom lampor, i flygplanet och i kabinen. Solcellerna tar vara på energin i solens strålar och omvandlar den till elektricitet som går att använda. Det är förnyelsebart och miljövänligt, solenergi släpper inte ut någon koldioxid som är dåligt för miljön.

Vad är det då som är så bra med det här? Varför funkar det så bra? Jo, därför att när flygplanen flyger, flyger de ovanför molnen och träffas alltså alltid av solstrålarna. Det finns inga moln som hindrar strålarna från att nå planets solceller. Varför vill man då inte vara miljövänlig och ta vara på den här energin som annars bara går till spillo? Använder man förnybara energikällor så släpper man inte ut någon koldioxid och bidrar inte till växthuseffekten, och det vill man inte. Växthuseffekten gör att det blir varmare på Jorden och det är inte bra för våran planet. En solcell är en apparat som fångar upp solstrålning och omvandlar den till elektricitet.   

Bild på hur ett flygplan med solceller skulle kunna se ut

Vissa kanske tycker att ”visst är det bra att vara miljövänlig men solceller på flygplanen kostar ju extra, utöver den vanliga kostnaden för ett flygplan”. Ja, det är sant att det kostar att köpa och installera solceller så att allting fungerar men man tjänar faktiskt på det i längden. Man behöver inte längre betala för energin som driver de här små apparaterna därför att solenergin är gratis. I längden har man alltså tjänat pengar istället för att ha betalat mer. Ett exempel på detta är LTH. Där har man satt solceller på deras tak. Hela anläggningen kostar totalt två miljoner kronor men beräknas betala sig på 13-14 år. I längden förväntar de sig alltså att de tjänar på det.

Ett annat argument, förutom att det är miljövänligt såklart, är att solcellerna faktiskt fungerar bättre när det är kallt, det har forskare på Uppsala universitet sagt, och kallt är det på 10 000 meters höjd, där flygplanen flyger. Om man åkt flygplan och kollat ut genom fönstret när man flyger ser man hur iskristaller bildas på rutorna. Solcellerna är alltså mer effektiva högt uppe i luften, som till exempel på ett flygplan!

Då kanske någon säger att solcellerna inte fungerar på natten och, nej, det gör de ju inte. Men då säger jag att det används inte lika mycket elektricitet i kabinen under natten. Om man någon gång har åkt flygplan på natten så vet man att det är nedsläckt i kabinen då, man använder alltså inte lika mycket energi. Det lilla som används kan komma från ett batteri som lagrar överskottsenergi från solstrålarna, den energin som inte används under dagen. Plus att de flesta flygningar sker under dagen, då är brist på sol inget problem.

Sen är det ju så att man kanske inte sparar så jättemycket energi på en flygning men, enligt flera källor, utförs det ungefär 90 000 - 100 000 flygningar varje dag. Om man sparar lite energi på varje flygning varje dag så blir det i slutändan väldigt mycket energi som man har sparat. Ett exempel: om du får 50kr från en person så är det kanske inte så mycket pengar. Om du nu istället får 50kr från 100 000 personer så blir det 5 miljoner kronor, och det är väldigt mycket pengar. En flygningar kan inte göra så stor skillnad men flera tillsammans kan det. Så om vi sätter solceller på flygplan så förbättrar vi våran miljö i slutändan och våran Jord blir en bättre plats att leva på. Låter inte det som en bra idé?

Nu kanske någon tänker att flygplanet kommer bli tyngre om man sätter på solceller på planet och på så vis kommer planet att dra mer bränsle, men så måste det inte vara. Solcellerna kommer sitta som en del av ”ytan” på planet. De kommer alltså inte sitta på utsidan av planet utan vara en del av utsidan. Då kommer planet inte väga mer och kommer inte dra mer bränsle eftersom det inte används mer material till planet.

Vad händer om någon tycker att ”solceller är fula”? För det första är det kanske inte ett så bra argument till varför man inte ska spara på energi, pengar och vara miljövänlig. För det andra så är det inte så många som ser planet när det är högt uppe i luften och flyger så då gör det väl ingen skada? För det tredje, flyger du tillräckligt ofta för att detta ska vara ett problem för dig? Jag tror inte det.

Nå, vad har vi kommit fram till? Jo, att solceller på flygplan skulle vara en jättebra idé, sett från flera olika aspekter. Dels så är det miljövänligt, man tar vara på en förnybar energikälla och det släpper inte ut någon koldioxid, dels så sparar man pengar på det i längden eftersom man inte behöver betala för elektriciteten i planet och dels så sparar man väldigt mycket i längden eftersom att det sker väldigt många flygningar varje dag (90 000 - 100 000). Vi borde alltså sätta solceller på flygplan!

Källförteckning

Sjögren, Alf, Nya solceller på taket sparar energi på LTH, Sydsvenskan, 23 september 2014

”Viktigt att räkna rätt med solceller”, 16 september 2014, Skanska.se, Skanska, http://www.skanska.se/sv/bygg-och-anlaggning/bygg-och-fastigheter/installationer/nyheter/viktigt-att-rakna-ratt-med-solceller/, 24 oktober 2014 (från mediearkivet)

Szaniawski, Piotr, 4 september 2014, sse.uu.se, Uppsala universitet, http://www.sse.uu.se/forskning/Solceller/FAQ/#tocjump_1741916814353317_9, 24 oktober 2014

http://www.answers.com/Q/How_many_flights_per_day_worldwide

http://www.flixxy.com/scheduled-airline-flights-worldwide.htm

http://www.answers.com/Q/How_many_flights_take_off_per_day_in_the_world

Resonemang kring källor

Jag försökte välja sidor från internet som jag kände igen, till exempel Sydsvenskan och Skanska men också Uppsala universitet. Jag litar på de källorna för det är kända platser och de som skriver artiklarna ger ut sina namn vilket gör källorna mer tillförlitliga. Hade det varit anonyma personer så behöver de inte bry sig om vad de skriver för ingen vet vem de är ändå. Därför värdesätter jag källor där skribenten har gått ut med sitt riktiga namn och kontaktuppgifter högst av allt. Det är viktigt att veta vem det är som har skrivit.

När jag sökte efter sidor på nätet kom flashback forum upp väldigt ofta men jag valde bort de därför att jag tycker att det är en dålig källa, den är inte tillförlitlig. På flashback skriver anonyma personer sina åsikter och när de ger ut fakta har de oftast inte någon källförteckning. Deras ”fakta” kan alltså bara vara påhitt, jag kan inte vara säker på vad som är sant. 

En annan sak som är viktigt när jag letar efter källor är att det är skrivet ganska så nyligen. Särskilt inom detta ämnet, solceller, för den tennisen har utvecklats väldigt mycket under den senaste tiden. Om jag hittar något som är för flera år sedan behöver jag vara lite mer kritisk till källan eftersom väldigt mycket kan ha förändrats sen dess, vilket gör det till en dålig källa.

De källor som säger hur många flygningar som sker i världen samma dag var lite kluriga. På ingen av de tre sidorna står det vem som har skrivit det eller när. Då kollade jag med andra sidor, det är därför jag har tre stycken. Alla tre källorna sa samma siffror vilket gjorde det mer troligt att det var sant. När man vill försäkra sig om att en källa talar sanning kan man kolla med flera andra och se om de säger samma sak, vilket de gjorde i detta fallet. Answers.com är också en ganska stor sida, vilket gjorde källan mer tillförlitlig.

Jag har också fått en del information från mig själv, genom egna flygerfarenheter. Det är en bra källa för då har man sett hur det ser ut själv och man kan vara säker på att det är sant. Om det, t. ex, är någon annan som har varit där och sett det och sen berättar den personen det för dig kan du inte vara säker på att det är sant eftersom du inte var där själv.

Tidningsartikel och reportage

Här är länken till min tidningsartikel. Här är länken till min sammanfattning av ett reportage.

I stort sett menlös - Douglas Adams

Om boken

Boken jag har läst heter ”I stort sett menlös” och är skriven av Douglas Adams och är en science fiction-bok. Det är väldigt tydligt en science fiction-bok eftersom de åker omkring i rymden, det finns rymdvarelser, det är rymdskepp och hög teknologi.

Om författaren

Douglas Adams föddes den 11:e mars 1952 i Cambridge, Storbritannien. Han har skrivit alla böcker i Liftarens Guide till Galaxen-serien. Det gick bra för honom i skolan och han stack tidigt ut bland de andra genom sin längd (han var 186cm när han var 12 år) och genom sin fallenhet för att skriva berättelser. Douglas hade ett stort intresse för nya teknologiska uppfinningar, snabba bilar och datorer (speciellt Apples Macintosh). När han blev äldre och studerat klart på universitetet jobbade han mycket med skrivandet. Han skrev några sketcher åt Monty Python, avsnitt till den engelska science fiction-tv-serien Doctor Who och två avsnitt till Doctor Snuggles tillsammans med John Lloyd. Men det tog ett tag innan han kom igång med skrivandet och kunde försörja sig på det. Under den tiden hann han bli deprimerad. Douglas Adams var väldigt insatt i att rädda djur som höll på att dö ut. På morgonen den 11:e Maj 2001 när Douglas Adams vilade efter sin vanliga "gymrutin" fick han en hjärtattack. Alla försök att rädda honom misslyckades och han dog.

Varför har Douglas skrivit en science fiction-bok?

Det första jag tänker på när jag frågar mig själv varför Adams har skrivit en science fiction-bok är att han blivit inspirerad av rymdresorna och månlandningen i slutet av 60-talet (1969). Douglas Adams var då 17 år när Apollo 11 landade på månen. Detta tror jag inspirerade Douglas till att skriva sina science fiction-böcker. Under 70-, 80- och 90-talet släpptes det också många Star Wars filmer som kan ha inspirerat honom. Douglas hade ett stort intresse för vetenskap tidigt och det fick nog också honom att skriva sina böcker.

Douglas böcker är väldigt udda. Det händer många konstiga saker som man inte trodde skulle hända. I Adams liv har han gjort väldigt många olika saker som har gjort honom väldigt kreativ. Han har varit ladugårds byggare, sjukhusvaktmästare och kycklingskjuls städare. 

Som ung liftade Douglas Adams igenom Europa till Istanbul och då reste han väldigt mycket och såg mycket. Det kan också ha inspirerat honom att skriva sina böcker som innehåller personer med väldigt olika personligheter och udda miljöer.

Källor: http://en.wikipedia.org/wiki/Douglas_Adams

http://sv.wikipedia.org/wiki/Douglas_Adams

http://www.imdb.com/name/nm0010930/bio?ref_=nm_ov_bio_sm

Av: Alexander Serrano

I stort sett menlös

Min film om Douglas Adams - I stort sett menlös

Av Alexander Serrano

Overklig berättelse

På en gata i staden Jabwurp, på planeten Hatelgurb gick en man med sin viktiga portfölj i vänstra handen. Den såg väldigt viktig ut, men man ska inte luras av utseendet för den var inte alls viktig. Någon som inte vet att portföljen inte är viktig skulle kunna tro att den var fylld med papper och dokument som inte fick tappas bort, men den var egentligen fylld med mannens lunchlåda. En juicebox, två Mars-bars, en påse Hoova loops och lite andra godsaker. Mannen var lite smått barnslig som åt godis istället för det lite vuxnare Käck-spräck och Frumskrov. Mannen jobbade på en turistbyrå som förser galaxen med turistbroschyrer. Han gillade sitt jobb ganska mycket, men inte för mycket för då blev han rastlös på helgen. Och där gick han på gatan, på väg till jobbet med morgonsolen i nacken och ett leende i ansiktet. Mannen hette Privius Escobar.

Privius går över torget, bort mot den stora byggnaden som sticker upp bakom universitetet. Det är i den stora byggnaden han jobbar, på turistbyrån. När han står utanför entrén och tittar in i receptionen ser han den vanliga kvinnan bakom disken, Miss Ander Studd. Hennes långa hår är fluffigt och ljusbrunt och ögonen som sveper över datorskärmen är mörkgröna. Privius tycker mycket om henne, hon kommer också från Jorden, precis som Privius. Privius är född på Jorden men flyttade till planeten Hatelgurb strax innan han skulle fylla två år. Han har aldrig var på Jorden sen dess. Privius var en ganska tråkig, meningslös och ointressant person som inte kände så många. Hans mamma jobbade på en tidning och hans pappa var rymdingenjör och jobbade med dimensionsresor, något som Privius var mycket intresserad av men aldrig hade någon särskild fallenhet för. Men Privius är nöjd med sitt jobb, han får träffa Miss Ander Studd, en av tre människor från Jorden han känner. De andra två är hans föräldrar. 

Privius går in genom den stora glasdörren.
- Välkommen, och ha en bra dag! hälsar dörren.
Privius hälsar inte tillbaka, han har ögonen på Ander. Han går bort till disken för att meddela att han har anlänt till jobbet och att de kan börja räkna ner hans åtta timmars arbetsdag.
- Hej, Privius! hälsar Miss Ander Studd med mjuk röst. Lika tidig som vanligt ser jag.
- Erhh. Mhmm. Aa, precis, Privus var nervös men samtidigt överraskad för att ha kunnat hålla igång konversationen någorlunda bra.
- Herr Timson ville träffa dig. Genast.
Privius kollade på receptionisten med stora runda ögon. Herr Timson var hans chef och träffade sällan någon av de som arbetade på turistbyrån. Oftast när han träffade någon handlade det om något viktigt.
- Du får tillgång till A-hissen, sa Ander och räckte över ett plastkort. Räcker för två turer, tappar du bort det får du ta trapporna, sa hon och log.
Privus kollade på det blåa, blanka kortet som log i hans hand. Han fick fram ett tyst mumlande och gav ifrån sig en knarrande ljud ifrån halsen som var menat som ett tack och gick sedan bort till hissarna. Han gick till A-hissen och satte i det blåa, blanka kortet i en springa i väggen. Dörren öppnades och han steg in. Dörren stängdes och hissen började snabbt accelerera uppåt. Mitt emot hissdörren var en glas vägg och ut genom den såg man parkeringen framför byggnaden och bakom den staden han bodde i. Solen bländad hans ögon så han vände sig om och tittade på den svarta hissdörren istället. Efter dryga fyrtio sekunder öppnades dörren. Privius tog ett djupt andetag och steg ut i den välstädade korridoren på 103:e våningen. Det luktade rengöringsmedel och kopieringsmaskin. Rakt framför honom fanns en lång korridor med svart golv och i andra änden fanns en dörr med en skylt på. På skylten stod det "Herr Timson". Privius gick bort till dörren och knackade på.
- Kom in! skrek en röst från insidan.
Dörren öppnades och Privius steg in. 
- Ah, välkommen Privius. Sätt dig inte ner, vi har inte så mycket tid för prat. 
Privius stod kvar mitt på golvet.
- Jag har ett uppdrag åt dig. Ute på parkeringen står ditt rymdskepp. Jag vill att du går och sätter dig i det och kör till koordinaterna min assistent har programmerat in i din navigator. Du ska kartlägga yttre delarna av galaxen, åt Movaloo och Greenbark 13 och åt det hållet.
- Erhhm, okej. 
- Se så, iväg med dig. Innan Herr Trummer kommer. Om någon frågar så är du på väg hem för att du glömde din häftapparat.
- Okej, förlåt. Tack. Hejdå.
Privius vill inte ens tänka igenom hur dum han lät och går direkt tillbaka mot hissen och sätter i kortet i springan. Hissen börjar gå neråt.

Herr Trummer är VD:n för företaget och är också galaxens presidents, Kark Kovart, närmaste kollega. Tillsammans styr de två galaxen. När Privius Escobar står och kollar på den svarta hissdörren får en känsla av att det här handlar om någonting viktigt och hemligt. Herr Timson har aldrig haft en särskilt bra relation med varken Herr Trummer eller Kark Kovart. Escobar  skakar bort tankarna och inbillar sig att det säkert inte handlar om något viktigt, men oj så fel hade han. 

Väl ute på parkeringen sätter han sig i sitt rymdskepp, startar det och flyger iväg. Han kollar på kontrollpanelen mitt emellan volymknappen och mugghållaren och ser vart han ska åka. Han drar slutsatsen att det kommer bli en lång färd och bestämmer sig för att sätta igång radion och lyssna på något kontroversiellt och politiskt inkorrekt pratprogram.
- Och nu kommer fem anledningar till varför dimensionsresor inte är något för fläskbergen från Gargylon Hyrr, Kark Kovarts hemplanet! Vad är anledning nummer ett, Edward?
- De får ju inte ens plats i maskinen!
Därefter skrattar alla programledare och gäster tills de måste gå över till en reklampaus. 

När rymdskeppet närmar sig de koordinater som står inknappade på skeppets kontrollpanel. Stannar Privius Escobar upp. Han ser sig omkring och inser snabbt att han inte känner igen sig. Precis då skiner ett starkt sken honom i ansiktet och han blundar för att inte bli helt bländad. Privius blir sömnig och däckar snart med ansiktet på skärmen. I hans drömmar känner han hur det skakar och vrids omkring honom men efter ungefär två minuter slutar det och allt blir tyst och stilla.

Privius vaknar upp och framför näsan på honom lutar sig en klump grön sörja sig över honom. Två stora runda ögon med en djup svart färg kollar på honom och han kollar tillbaka på dem samtidigt som han blinkar bort sägnen ur ögonen.
- Brrrrrrrr, gurglar sörjan.
- Ursäkta, jag tror inte vi pratar samma språk, svarar Privius. 
- Mrrrrrrg, blrrrrrrr! fortsätter den.
- Slurk lägg av, han blev precis nerstrålad! Låt honom va.
Den omtumlade Privius vrider på huvudet och ser en större klump med sörja borta i ena hörnan av salen han ligger i. 
- Förlåt Burg. Ville bara skoja med honom lite, svarar den lilla klumpen som tydligen heter Slurk. Han ser bara konstig ut. Har aldrig sett en sån som honom här förut, säger Slurk och kollar ner i marken.
- Jag håller med, intygar en mellanstor klump som står bakom Slurk. Du e' fett skev, mannen!
En dörr slogs upp.
- Ut med er, blobbar! Jag måste tala med Herr Escobar i enrum, utbrast en lång stilig man med en röd kappa slängande bakom ryggen. 
Blobbarna tog sig ut ur rummet och kvar blev Privius med den välklädde främlingen som tydligen visste vem han var.
- Jag har väntat på dig, Privius. Har du pratat med Herr Timson?
- Erhm, ja, stammade Privius fram.
- Bra, du är här för att jag har ett viktigt uppdrag åt dig. Vet du vem jag är föresten?
- Nej, svarade Privius för det visste han inte.
- Jag heter Mr. Milk O'Barley. Jag är galaxens förre president. Det är ingen slump att du inte vet vem jag är, och det är därför jag har bett Herr Timson skicka hit någon. Vet du vad dimensionsresor är?
- Ja, svarade Privius, för det visste han.
- Bra, så här ligger det till. För flera hundra år sedan var jag galaxens president. Allting var frid och fröjd tills vi skulle göra några experiment med dimensionsresor. Vi hade allting klart och behövde bara en som skulle resa. Vi hade två frivilliga. En man från Gargylon Hyrr och och en från Intarg Report. Vi valde mannen från Intarg Report, men när han skulle resa gick allting snett. Maskinen gick sönder och han fastnade i en annan dimension. Detta blev en stor skandal och alla skyllde på mig som ledde projektet. Jag blev av med mitt jobb som borgmästare och den nya borgmästaren gömde all information om att jag och min hemplanet någonsin existerat. Den nye borgmästaren är inte vilken person som helst, det är mannen som inte valdes till dimensionsresan, Kark Kovart. Men det är inte hela sanningen. Hela sanningen är att det var Kark som förstörde resan för att det inte blev han som fick resa. Men detta fick ingen reda på och nu är det han som styr galaxen. Hänger du med?
- Ja, jag hänger med.
- Bra. Det jag vill att du gör är att du smyger dig in till huvuddatorn på ditt kontor, hittar de hemliga dokumenten som gömdes och hitta på ett sätt som gör att alla får reda på vad som egentligen hände. Jag vill ha tillbaka min plats som president igen.
- Jag förstår, men varför valdes just jag?
- Därför att du är den mest meningslösa och ointressanta person som finns. Om någon annan försöker sig på detta kommer de att bli misstänkta direkt. Men du är så ointressant att de kommer tro att du kanske letar efter nya batterier till din ficklampa eller något. 
Privius visste inte hur han skulle ta det han hade fått höra, men eftersom att han inte ville vara elak mot galaxens förre president tackade han och sa att det skulle bli en stor ära.
- Bra, du kan ge dig iväg genast.
- Det ska jag.
Privius vände sig om och gick mot dörren. Sen tittade på den, skruvade sig runt och gick till en dörr i andra änden av salen. Sen tittade han på Mr. Milk O'Barley. 
- Vilken dörr leder ut?

Privius satt i sitt rymdskepp och framför sig började han se planeten som var hans mål, Hatelgurb. Han ökade farten och några minuter senare hade han landat på parkeringen framför turistbyrån igen. Han gick in genom dörren, kollade inte ens på Miss Ander Studd, och tog höger vid hissarna. Han läste på en skyllt som hängde i taket. "Datacentral" stod det på den. 
En lång korridor ledde till en brant trappa som gick neråt, Privius gick ner försiktigt för att inte ramla och slå sig fördärvad. Väl nere såg han sig omkring han gick till "Den hemliga avdelningen för utvalda personer med speciella privilegier", avdelningen som är snäppet hemligare är "Den hemliga avdelning för utvalda personer med privilegier". Privius hade aldrig varit nere i datacentralen men kunde ändå navigera sig fram med hjälp av skyltarna. Han hittade huvuddatorn och började söka efter dokument. Han kom ihåg några saker från när han var liten och hans pappa försökte lära honom om hur datorer fungerar. Vissa delar fungerade bra, andra inte alls. Tillslut hittade han ett dokument som verkade vara rätt. Han öppnade det och läste igenom. Där stod hela storyn som Mr. Milk O'Barley hade berättat för honom tidigare idag. Han skickade över dokumentet till sin handdator och gick ut. När han kommit ut gick han till sitt kontor och öppnade meddelandetjänsten som han använder. Han skickade iväg ett meddelande till tidningen La Blaska om hur hela sanningen lät och infogade också en fil med hela det hemliga dokumentet. 

Nästa dag kunde man överallt läsa om skandalen om hur president Kark Kovart förstört projektet med dimensionsresor och
att han satts i fängelse. Mr. Milk O'Barley hade fått tillbaka sin plats som galaxens president och satt nu framför Privius Escobar på ett frukostkafé på Tuggargatan i Jabwurp. De åt frukost tillsammans.
- Jag älskar frukostar, och min förlängda sovmorgon som jag äntligen fått tillbaka nu när jag är president igen. Och min fina hatt. 
Presidenten lyfte stolt handen och putsade bort lite smuts från sin nya presidenthatt. Privius log och tog en tugga av sin skinkmacka. Han kollade på den fina byggnaden där han jobbade och långt där borta såg han Ander. Miss Ander Studd. Vilket fint namn tänkte han. Privius reste sig upp och gick mot bygganden, han hade äntligen tänk ha en riktigt konversation med receptionisten på turistbyrån där han jobbade.

Science fiction

Utspelar sig ofta i framtiden. Har saker gemensamt med fantasy, sagor och skräckhistorier. De innehåller händelser som inte går att förklara på ett naturligt sätt. Science fiction har ofta tekniska lösningar som inte är möjliga idag, utspelas därför i framtiden. Finns inga häxor, troll, trollkarlar, spöken etc. Ibland finns det varelser från andra planeter. Författaren försöker skildra personer, miljön och handlingen på ett trovärdigt sätt. Mycket fokus på avancerad teknologi.

Många science fiction- böcker skildrar framtiden som väldigt dyster, mörk, skrämmande och otäck. Staten har makten. 
Jämför med fantasy: Sci-fi = övernaturliga inslag men inte övernaturliga.

Liftarens guide till galaxen, Restaurangen vid slutet av universum, Livet, universum och allting, Ajöss och tack för fisken, I stort sett menlös, alla fem av Douglas Adams. Fahrenheit 451 av Ray Bradbury. Du sköna nya värld av Aldous Huxley. Kallocain: Karin Boye. 

Fantasy

En genre där det ofta förekommer övernaturliga väsen och magi. Ibland finns det en portal mellan verkligheten och fantasy-världen som huvudpersonen hittar (mellan en verklig och en overklig), ex: Narnia. Berättelsen utspelar sig i en påhittad värld, ibland med drakar, riddare, kungar, drottningar, trollkarlar, dvärgar, vättar, troll, alver osv. Påhittad värld (verklig). Ofta ett uppdrag, kamp mellan liv och död/gott och ont. Magiska krafter. Övernaturliga inslag ibland i verkligheten (fantasi). Miljöerna känns medeltida.

Ex: Bilbo: En Hobbits Äverntyr av J.R.R. Tolkien, Sagan om Ringen av J.R.R. Tolkien, Narnia av C.S Lewis, Harry Potter J.K Rowling.

Dystopi

En dystopi är en negativ samhällsberättelse om framtiden, en dåligt samhällsvision. Man skildrar framtidens samhälle negativt.

Jämförelse: Utopi = idealsamhälle i framtiden, hoppfull vision om samhället. Överdrivet bra. 

Vad andra (samhället) tycker är bra t.ex: de i boken (oftast politiska ledare, staten) tycker att det som är dåligt egentligen är bra fast folket tycker inte att det är bra. Det försöker tysta ner folket och kontrollera de så att de inte ändrar något.

Samhällskritik, en person som skriver en dystopi vill visa att det är dåligt. Det skriver en kritik av samhället. En dystopi kritiserar det samhälle i den tiden den är skriven i. 

Vad man var rädd för på 1900-talet: Oro för teknologi, rädsla för övervakning (vad händer om vi sätter upp kameror, alla kommer känna sig övervakade)

Vad man var rädd för på 2000-talet: Miljöproblem, överbefolkning, medicinsk forskning, makt, kontroll,

ex: Hungerspelen (Suzanne Collins), Oönskad (Gemma Malley), Divergent (Veronica Roth), Terminator (film), Wall-E (film), Kallocain (Karin Boye), 1984 (George Orwell), Gullivers resor (Jonathan Swift), Apornas planet (film). 

Sammanfattning av kapitel 7 oönskad

Anna och de andra oönskade har lektion med Mrs Dawson. Ämnet är vett och etikett och de pratar om hur oönskade inte ska synas. De ska bara synas när de önskade behöver hjälp med något, annars ska de vara helt tysta. Det tränar på det genom att de ska gå igenom rummet utan att höras. Anna, Charlotte och Tanya börjar och de klarar det direkt, men Harry som är tjock och klumpig misslyckas hela tiden och får göra om det. Till slut blir han slagen på fingrarna och han får ingen kvällsmat. Harry blir tillsagd att träna på att gå tyst tills han klarar det, annars får han en massa extrauppgifter.

Anna står och lagar mat, hon skär kött som de bara får en gång i veckan. Det är hon som skär eftersom hon är prefekt. Hon säger ett kvällslöfte som de säger varje kväll för att de ska veta sin plats. Charlie kommer in och mobbar Anna, han säger att hon är svag och han säger dåliga saker om Peter. Charlie visar ett blåmärke på hans mage som han fick efter att Peter slagit honom. Charlie hade sagt till Peter att det bästa de kunde göra med honom var att avlida honom. Charlie säger till Anna att han tänker hitta Peter och döda honom. 

På kvällen tänker Anna på det Charlie sagt. Hon bestämmer sig för att hon måste försöka rädda eller varna Peter nere i isoleringen. Hon går ut i korridoren när alla andra sover och några tanker slår henne. Hon undrar vilket straff hon kommer få om hon blir upptäckt i korridorerna på kvällen när hon egentligen ska sova och hon tänker på hur ”häftigt” det är att vara ensam, men samtidigt är det skrämmande. Hon känner sig ensam även fast det finns så många på Grange Hall därför att alla sover. 

När hon är nere i isoleringen hör hon Mrs Pincent och två män prata och hon går fram till Peters cell och försöker prata med honom men han svarar inte. 

Anna och Peters relation

Relationen mellan Anna och Peter är inte så stadig. De har olika uppfattningar om hur det är att vara oönskad och om de ens är oönskade. Peter säger att Annas föräldrar älskar henne men hon håller inte med. Anna blir väldigt ofta sur på Peter. Peter säger att de borde fly men Anna försöker få honom att "tänka rätt" och "veta sin plats".

Oönskad, reflektion 6

När Anna skriver i sin dagbok klarar hon inte av att hålla sina känslor inne, det är ett exempel på att de inte klarar av att sakna empati och känslor. När de leker leken i sovsalen har en av de oönskade svårt för att hålla sina känslor inne och gråter medan den andra tjejer som leker önskad blir arg och skriker. För det mesta klarar de oönskade av att hålla sina känslor inne men när de är ensamma eller när det inte är någon som ser över dem så visar de sina känslor. Det är också stor skillnad på de äldre och de yngre. De yngre har inte vant sig och är mer känsliga medans de äldre är rutinerade och lyckas hålla sig kalla nästan hela tiden.

Meningar med ordklasser

Aha, innan tog du fyra kakor men du bjöd mig bara på en.

Han visste inte vad han skulle skriva så han frågade en av sina bästa vänner om inspiration.

”Hjälp” skrek en prinsessa som satt fast i ett torn. Utanför stod en anmärkningsvärt läskig drake som vaktade prinsessan så att hon inte kunde fly. Flickans skrik hördes över hela landet och en dag bestämde sig trollkarlen Maximilian för att rädda den unga flickan i tornet. Flickan var egentligen inte en prinsessa utan en sjöjungfru. I hennes rum satt en kanin på en stol som var hennes ända vän i tornet. 

”Hjälp” (interjektion) skrek (verb) en (räkneord) prinsessa (substantiv) som (konjunktion) satt (verb) fast (adverb) i (preposition) ett (räkneord) torn (substantiv).

Mrs Pinsent

Mrs Pinsent är en sträng person och tycker inte om de oönskade. Hon vill inte slösa resurser på de och hon vill att de ska ha så lite saker som möjligt men ändå tillräckligt för att överleva eller för att det ska vara "hållbart". Ett exempel på det är att de oönskade bara får en tvål var tredje månad och de får bara en filt på kvällen, trots att det är kallt. Hon väljer de billigaste alternativen för att hon inte vill spendera pengar på de oönskade. Därför tycker hon nog antagligen att de oönskade bara är onödiga och inte borde finnas. Hon tycker om Anna lite mer än alla andra för hon ger henne ansvar och litar på henne. Anna är också lojal mot Mrs Pinsent för hon vill vara den bästa oönskade som finns och hon vill visa att hon duger.

Peters/Annas syn på ”sanningen”

Peter har sett hur det ser ut på utsidan av institutet och berättar för Anna. Anna tycker att det verkar sämre på utsidan. Peter säger att Anna måste ta sig ifrån institutet för han tycker att de "hjärntvättar" de som är där och tvingar de att tycka vissa saker och att inte tycka vissa saker, men Anna tycker att de tankarna är rätt och säger åt Peter att sluta försöka ändra på hennes tankar. Peter vill att de två ska rymma för att livet på utsidan är mycket bättre. Peter säger åt Anna att hon inte ska vara arg på hennes föräldrar utan på myndigheterna och Mrs Pincent istället men Anna håller inte med. Det var hennes föräldrar som bröt mot förkunnelsen och som födde henne.