Visar inlägg med etikett Kemi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kemi. Visa alla inlägg

tisdag 3 juni 2014

Frågor om atomen och det periodiska systemet

1. En atom har en kärna. I kärnan finns positivt laddade partiklar som heter protoner, olika grundämnen har olika många protoner i kärnan. I kärnan finns också neutroner som inte har någon laddning. Runt kärnan kretsar negativt laddade elektroner. Elektronerna kretsar kring kärnan i flera skal, ungefär som planeterna kring solen. De olika skalen har olika namn, det första heter K-skalet, och kan innehålla olika många elektroner. K-skalet kan bara innehålla 2 elektroner. Det finns like många elektroner som kretsar kring kärnan som det finns protoner i kärnan. Laddningarna tar ut varandra och gör att atomen är oladdad.

Jag har valt magnesium (Mg): Magnesium har atomnummer 12. Den har 2 elektroner i K-skalet, 8 i L-skalet och 2 i M-skalet. Magnesium är inte radioaktivt och tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Magnesium är viktigt för organismer. Den spelar en stor roll i fotosyntesen. Magnesium är ett vanligt grundämne i jordskorpan och framställs mest ur havsvatten. Magnesium används till olika saker i flygplan. Magnesium en silvervit metall som är hård och väger inte mycket. Magnesium har en låg kok- och smältpunkt. Den finns inte fritt i naturen eftersom magnesium reagerar lätt med andra ämnen. Om man bränner magnesium skapas en stark vit låga. Den kemiska beteckningen för Magnesium är Mg och grundämnet upptäcktes 1755.

2. I gruppen alkalimetaller ingår Litium (Li), Natrium (Na), Kalium (K), Rubidium (Rb), Cesium (Cs) och Francium (Fr). Alkalimetaller vilja gärna bli av med sin ända valenselektron. Alkalimetaller reagerar därför enkelt med syre, klor och vatten. Alkalimetaller finns inte så ofta i metallform. Alkalimetaller är mjuka och går att skära i med en kniv. 

3. Vad menas med grupp? Grupperna är de ämnen som går i ett ”lodrät led”. Alla grundämnen i en grupp har lika många valenselektroner. Valenselektroner är elektronerna i det yttersta skalet. Därför har grundämnena som är i samma grupp ungefär lika egenskaper. Detta gäller för alla ämnen förutom Helium. Den är i grupp 18 därför att det är em ädelgas. Ett ädelt ämne är ett ämne där det yttersta skalet är fullt och kan inte ta mer elektroner. Alla ämnen vill bli ädla, det är därför de antingen vill bli av med alla få mer elektroner till det yttersta skalet. 

Vad menas med period? Alla grundämnen i samma period har lika många skal. De ämnen i period 3 har tre stycken skal. De grundämnen i period 7 har 7 stycken skal, och så vidare.

fredag 23 maj 2014

Dalton

John Dalton föddes 1766 och dog 1844. Han var en brittisk fysiker och kemist. Han grundade den moderna atom teorin. Han började undervisa och när han var väldigt ugn. Han jobbade på en skola men när det flyttade stannade han kvar i staden och höll i privatundervisningar, forskade och föreläste. Dalton ansåg att att grundämnen innehöll atomer med likadan massa. Olika massor för olika grundämnen. Dalton upptäckte också fenomenet färgblindhet eftersom att han själv var färgblind. Dalton kom också på att kol var ett grundämne och publicerade det 1807.

onsdag 11 september 2013

Förbränning av trä i syrgas


Syfte: Förstå vad det är för gas som bildas när man bränner kol.
Hypotes: Blandningen kommer bli basisk.
Material: E-kolv, gummikork, tändstickor, träbit, mortel, degellock, degeltång, vatten, syrgas, BTB.
Utförande: Fyll e-kolven med syrgas och sätt på gummikorken. Tänd eld på en träbit så att den glöder. Lägg ner träbiten i e-kolven. Sätt på degelljocket. Vänta tills glöden försvunnit och ta upp träbiten. Fyll e-kolven med tre centimeter vatten. Skaka. Häll i BTB. Vilken färg fick det?
Resultat: Blandningen blev gul. Den blev sur. 
Slutsats: Det har bildats ett surt ämne i e-kolven som blandas med vattnet när jag skakar. Kan vara ättikssyra efter att träbiten torrdestillerats.

måndag 2 september 2013

Laboration, aktivt kol


Hypotes: Det kommer vara samma saft som innan.
Material: Glasstav, två bägare, filter, tratt, aktivt kol, saft
Riskanalys: Kol: Ofarligt. Saft: Ofarligt. Laborationen är ofarlig att utföra.
Utförande: Vi hällde saft i en bägare och tog en sked aktivt kol och blandade i med en glasstav. Vi vek ett filter och satte i en tratt och satte tratten på en annan bägare. Vi hällde saftblandningen i tratten och väntade. Kolla vad som hände med saften.
Resultat: Saften hade förlorat färgen och kolet hade fastnat i filtret. 
Slutsats: Aktivt kol renar bra. Det är därför att det finns gropar i kolet som samlar upp molekyler.