Visar inlägg med etikett Bild. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bild. Visa alla inlägg

onsdag 13 maj 2015

Konsthistoria - Laokoons död/Laokoongruppen

Om konstnärerna 

Konstverket jag har fått är en staty i marmor som står i Vatikanstaten och den heter Laokoons död eller Laokoongruppen. Statyn är gjord av Athenodoros, Polydorus och Hagesander omkring 170-50 år f. Kr. Athenodoros var son och lärjunge till Hagesander. Alla tre skulptörerna kom från Rhodos, Grekland och alla tre verkade under århundradet före Kristus. 

Syftet med konstverket

Syftet med skulpturen kan diskuteras men det är nog främst att avbilda en religiös händelse. Laokoongruppen består av prästen Laokoon, som står i mitten, och hans två söner, på var sin sida om sin far.

Laokoon kom från Troja, i dåvarande romarriket, som låg i krig med grekerna. Kriget hade pågått i tio år då grekerna kom på en plan att överlista trojanerna. De byggde en trähäst som de fyllde med soldater, seglade iväg med sina skepp och gömde de bakom en ö i närheten och lät en slav stanna kvar. När trojanerna kom fram till hästen sa slaven att det var en offergåva åt tronernas gud Athena. Trojanerna tog då in hästen i staden för att bränna den men på kvällen hade de först en fest. Mitt i natten klättrade soldaterna i hästen ut och dödade trojanerna tillsammans med de greker som gömt sig i sina skepp bakom en närliggande ö. Laokoon kommer in i bilden för han varnade sitt folk för att ta in hästen i staden, han anade att något lurt var på gång. Laokoon var på väg att kasta sitt spjut mot hästen och avslöja grekerna men innan det hände kom det upp två gigantiska ormar ur havet som dödade Laokoon och hans söner. Detta såg trojanerna som ett tecken på att Laokoon hade haft fel och de tog då in hästen i staden. Statyn föreställer alltså när de två ormarna håller på att döda Laokoon och hans söner som försöker kämpa emot. 

Syftet med skulpturen kan som sagt vara att avbilda denna händelse som kan ha haft en stor betydelse för grekerna (som lyckades ta över Troja efter händelsen). Skulptörerna kommer från Grekland och tyckte kanske därför att detta var en händelse som de ville avbilda för de tyckte att det var en vändpunkt eller en viktigt del i kriget mot romarna. De ville kanske även med skulpturen göra andra greker stolta över vad de åstadkommit. Det skulle kunna räknas som att skulptörerna vill skryta med sitt konstverk. Skaparna av statyn kan även ha avbildat denna händelsen därför att det är ett svårt jobb att göra och de ville visa hur duktiga de var. Den romerska författaren Plinius den äldre sade nämligen att detta var väldens bästa konstverk. 

Jag tror att syftet påverkar sättet konstverket är gjort på genom att det är mer detaljerat. Eftersom det är en stor händelse som skaparna vill avbilda så vill de göra det bra. Därför har resultats blivit så bra för de vill inte slarva med något, många skulle kanske få se skulpturen och då ville de inte att det skulle finnas några fel. Skulpturen är välgjord. 

Utseende

Skulpturen föreställer som sagt Laokoon, som står i mitten, och hans två söner, som står på varsin sida om deras far. 

Ormarna
Alla tre är intrasslade i totalt två ormar. Den ena ormen har sin ände virad runt den högra sonens fot. Sonen försöker få sin fot fri. Denna ormens kropp går sedan snett uppåt och vänster på skulpturen; runt Laokoons knän, bakom hans ben, under den vänstra sonens arm, bakom hans rygg och sedan finns (vad som liknar) dess huvud i den vänstra sonens vänstra arm. Den andra ormen är på väg att bita Laokoon i hans vänstra höft, sedan har den slingrat sig runt den högra sonens högra arm, upp över Laokoons arm, bakom hans rygg och sedan försvinner den ungefär vid Laokoons högra arm. Laokoons högra arm ser sliten ut och man ser att den en gång i tiden har trillat av statyn. 1957 satte man dit Laokoons ursprungliga högerarm som hittades 1905. 

Laokoon och hans söner

Laokoon har ett plågat ansiktsuttryck. Han har krulligt, långt hår och skägg och ett lite vridet och vinklat huvud. Hans kropp är muskulös och utsträckt; alla hans muskler ser ansträngda ut. Han står med sitt vänstra ben på marken och med det andra benet står han antingen på något som är högre upp eller så lyfter han det, det är svårt att avgöra i skulpturen (egentligen vilar hans högra fot  på statyns ”fot”).  Laokoon ser lite äldre ut i ansiktet än hans söner. 

Den vänstra sonen ser inte ut att göra lika mycket motstånd mot ormarna. Han ser mer ut som att han har accepterat sitt öde. Hans högra arm är uppsträckt mot himlen och hans vänstra håller för och bort den ena ormens huvud. Sonens huvud är vinklat väldigt snarlikt Laokoons och även sonen har ett skrälligt hår, dock saknar han skägg. Ormen har ett bra grepp runt hela den vänstra sonen. Hans knän dras framåt, de är påväg att pressas mot Laokoons högra knä. Tack vare att ormen har ett så bra tag runt sonens ben ser det ut som att är påväg att falla, han står bara på tårna på sin vänstra fot, det andra benet ser ut som att det kommer bli kapat då det dras närmare Laokoons knä. 

Den högra sonen har ett plågat ansiktsuttryck och kort krulligt hår. Han ser panikslaget mot sin högra hand (vilket han saknar i skulpturen) som om han stirrade rakt in i ögonen på ett spöke. Man hade kunnat tänka sig att en av ormarnas huvuden hade kunnat stirra tillbaka mot honom men det gör de inte. Runt den högra sonens högra armveck har en av ormarna slingrat sig och den ser ut att gå uppåt och åt vänster i bild, i ena änden sitter huvudet som är på väg att bita Laokoon i höften, den andra änden går runt Laokoons arm, bakom hans rygg och försvinner men ser ut att en gång ha gått igenom Laokoons högra arm. Den högra sonen har den andra ormens svans slingrad runt sin vänstra fotled. Sonen lyfter benet och försöker trycka bort ormen. Över sin vänstra axel har sonen något tyg som kan ha varit hans kläder. Det finns även tyg under Laokoons ben (baksidan av hans lår), en liten bit ligger över ormen till höger i bild och sedan lite mer tyg finns under den vänstra sonens rumpa. Båda sönerna ser ut att vara väldigt muskulösa men inte lika mycket som deras far. 

Personerna i verket är inte insatta i någon miljö. Det är bara de och ormarna. Människorna står mot något som ser ut som början av en pelare men det skulle jag inte räkna som miljö, det ser mer ut som en fot till statyn för att den ska vara stadigare. I detta verket är det karaktärerna som är det viktiga, inte miljön. 

Jag tycker att kropparna är lite överdrivet avbildade. Personerna (framförallt Laokoon) är väldigt muskulösa, dock är de inte omänskligt muskulösa. Laokoon ser även ut att vara minst ett huvud längre än sina söner, detta tror jag är meningen då Laokoon är huvudpersonen i verket (sönerna utgör inte en så stor del av berättelsen bakom verket, om de ens är med). Skaparna vill markera Laokoon extra, de vill att han står mer i centrum i bilden (inte fysiskt menat). Laokoon kan även vara större därför att sönerna inte är så gamla eller för att de är kortväxta. Anledningen till varför de är så muskulösa stärker min teori som syftet bakom bilden. Skaparna vill visa att de är duktiga konstnärer så de försöker sig på något svårare; avbilda alla kroppens muskler i rörelse och så att det ser naturliga ut (alltså att de sitter på rätt ställen och är verkligt stora). Det är inte omöjligt att människorna såg ut såhär för länge sedan eftersom de kanske inte hade ett lika stort överflöde av mat. De hade alltså inte lika mycket fett och då syntes musklerna mer. Karaktärerna (främst Laokoon) är väldigt utdragna tack vare ormarna som drar i dem. Detta tror jag har att göra med att konstnärerna vill visa hur duktiga de är. Genom att karaktärerna sträcks ut ser man fler muskler så då får konstnärerna mer kroppsdelar att jobba med och kan även där visa deras skicklighet. 


Jag tycker om bilden. Jag gillar att även om det är en staty av marmor så blir den levande, det är action i verket. Kampen mellan ormarna och Laokoon-familjen blir verkligare. Jag tycker om hur verkliga figurerna är. Alla kroppsdelar, muskler och ansiktsuttryck ser verkliga ut. Alla detaljer i alla kroppsdelar gör även det verket verkligare (det var inte avsett att vara en ordlek). Det stör mig lite att sönerna är så mycket mindre är Laokoon. De ser hyfsat vuxna ut så då kan jag tycka att de borde vara lite längre.



Såhär blev min bild. Den föreställer tre pirater i en strid på ett piratskepp. Piraten i mitten har ett svärd i sin högra hand och håller på att dra sin revolver. Till höger står en kvinna som precis blir skjuten i magen. Hon håller på att falla bakåt. Till vänster står en till manlig pirat. I sin högra hand har han sin revolver som han har riktat mot luften. Med sin vänstra hand låser han upp ett lås som suttit runt hans fotled. Låset går via en kedja till en kanonkula som håller honom fast, han har alltså varit en fånge.

När jag först fick min bild, alltså figurerna jag skulle jobba med, tyckte jag att personen till höger skulle vara en basketspelare. Jag genomförde inte idén för jag kom inte på något sätt att få de andra figurerna att passa in som basketspelare eller idrottare. Min andra idé var att göra pirater och den idén genomförde jag därför att jag kunde få alla figurerna att passa in. Jag ändra lite på några figurer för att förbättra bilden. Piraten i mittens ena arm ändra jag lite på och kvinnan till höger såg i början ut som en man.

Jag är nöjd med min bild, jag har spenderat mycket tid och arbete på bilden och gjort många detaljer. När jag skissade bilden gjorde jag en massa detaljer, när jag sedan skulle måla bilden trodde jag inte att jag kunde göra det men jag lyckades.

torsdag 11 december 2014

Arbetsbeskrivning med utvärdering - "Lätt" & "Nyfiken"

Arbetsbeskrivning - Lätt

Bilduppgiften är att göra en bild som visar ett ord. Ordet kan vara nästan vad som helst men gärna en känsla eller ett adjektiv, ett beskrivande ord. Någonstans på bilden ska ordet stå. Hela bilden ska förmedla känslan som ordet ger. Om ordet är ”Varm” ska man genom färg, form och andra konstnärliga egenskaper göra att bilden känns varm. 

Jag har tänkt mig att min bild ska vara en bild ritad med blyertspenna på ett A4-papper och färglagt med vattenfärg (i början visste jag inte hur jag skulle färglägga den men jag kom på det efter jag hade ritat bilden och testat mig fram på ett annat papper). Mitt på bilden tänkte jag mig att jag skulle ha bildens ord skrivet. Ordet ska vara ”lätt” (med betydelsen ”motsatsen till tung”). För att förmedla den lätta känslan tänkte jag mig att bilden ska föreställa ordet ”lätt” (skrivet med något material som är och ser lätt ut, t.ex. bubblor och sockervadd) som flyger uppåt därför att bokstäverna sitter fast i varsin ballong. Bakgrunden består av en ljusblå himmel med några lätta moln. ”Lätt” är en positiv känsla, när man är glad och pigg känner man sig lätt och därför har jag en glad ljusblå himmel istället för en tråkig grå himmel. Idén med ett hus som flyger iväg (huset från filmen ”Upp”) fick jag när jag nästan hade ritat klart bilden. 

Till min bild behövde jag papper, blyertspennor, pennvässare, suddgummin, vattenfärg, vatten och penslar. Ett problem med min bild blev att jag var lite osäker på hur jag skulle göra för att den blåa färgen från himlen inte skulle rinna in bland molnen så att även de blev blåa. Jag fick vara väldigt noga när jag målade kanterna mellan molnen och himlen, sedan torkade jag bort eventuell utrunnen färg med en hushållspappersbit. 

En detalj som jag ändrade på mitt i arbetet var att jag la till huset som flyger iväg uppe i vänstra hörnan. Jag bestämde mig även för att jag skulle måla molnen. Jag skulle måla de vita även om de redan var vita av pappret. 

Ett problem som jag stötte på under arbetets gång var att himlens färg blev lite för mörk och inte så jämn. Jag löste det problemet genom att måla på den med bara vatten och smeta ut färgen så att den blev jämnare och ljusare. 

När arbetet blev klart och jag kollade på bilden blev jag ganska nöjd. När jag satt nära bilden såg jag att himlen fortfarande inte var helt perfekt (lite för mörk på vissa ställen och ojämn) men när jag såg bilden på håll tyckte jag att den såg bra ut. Överlag blev jag väldigt nöjd! Slutprodukten är väldigt snarlik bilden som jag hade i huvudet när jag startade projektet. Det är bara några småsaker som skiljer de åt: huset som flyger iväg, bakgrunden som var svår att få perfekt och man ser inte direkt att bokstäverna är gjorda av sockervadd (också svårt att få det bra). De saker skulle jag inte säga att jag blev missnöjd över men de kunde ha blivit bättre. Himlen hade jag kunnat spä ut mer med vatten och bokstäverna hade jag kunnat hitta en bättre och mer genomtänkt teknik att använda när jag skulle rita de, istället för att bara köra på magkänsla direkt. Jag hade kunnat testa på ett annat papper innan jag gjorde bokstäverna. 

I det här arbetet med min ”lätt-bild” har jag lärt mig att det lönar sig att ta sig tid och testa på ett annat papper innan man kör direkt på den riktiga bilden, vilket material man än använder. Det var det jag gjorde när jag skulle blanda fram rätt färg till himlen (även om det var svårt att sedan ha samma färg över hela). Jag tror att om jag hade testat några grejer på något annat innan hade bilen nog blivit lite, lite finare.

Arbetsbeskrivning - Nyfiken 

Bilduppgiften är att göra en bild som visar ett ord. Ordet kan vara nästan vad som helst men gärna en känsla eller ett adjektiv, ett beskrivande ord. Någonstans på bilden ska ordet stå. Hela bilden ska förmedla känslan som ordet ger. Om ordet är ”Varm” ska man genom färg, form och andra konstnärliga egenskaper göra att bilden känns varm. 

Innan jag satte igång med mitt arbete har jag tänkt mig att ordet skulle vara ”nyfiken” och materialet skulle vara papper. Pappret skulle vara format som en strut. Längst ner i struten skulle   det vara en rund spegel eller något annat som man kunde spegla sig i. Struten skulle vara dekorerad, målad eller ritad så att den ser lite mystisk ut. Tanken var att man skulle bli nyfiken när man såg den. I struten skulle man senare se ner på spegeln och se sig själv när man är nyfiken, då får man ju ett motiv som ser nyfiket ut! På spegeln skulle det även stå ordet nyfiken.

Till mitt arbete tänkte jag först i början att jag behövde papper, något att sätta ihop pappret med, en spegel eller något som speglar och en penna som jag kunde skriva på spegeln med. Det som jag trodde skulle bli svårast med mitt arbete var att sätta fast spegeln på ett sätta som fungerade, innan jag började hade jag inte heller hittat något som jag kunde ha som spegel.

Halvvägs genom arbetet hade jag ändrat väldigt mycket på min planering. Det skulle inte vara en strut längre och den skulle inte vara gjort av papper. Jag hade fått en låda av wellpapp som jag skar ut sidorna på. ”Struten av papper” skulle nu istället vara ett rätblock av wellpapp. Mitt under arbetet fick jag även en spegel som jag kunde använda, spegeln var naturligtvis kvadratisk. Jag blev ganska glad över att min idé om en spegel i botten faktiskt blev verklig eftersom jag trodde att det skulle bli svårt. 

Ett nytt problem som uppkom under arbetet var materialet. Det var lite svårt att arbeta i och det tog lång tid att få ut de bitar jag behövde. Nästa problem blev då att få bitarna till de mått som jag ville ha. Wellpapp är inte ett så flexibelt material så att komma på något bra sätt att sätta ihop kanterna till rätblocket blev nästa problem.

När arbetet blev klart och jag kollade på det blev jag väldigt nöjd. Jag är extremt nöjd över hur jag lyckades sätta ihop lådan. Spegeln sitter fast väldigt bra.

Arbetet blev inte som jag tänkt från början. I början hade jag en helt annan blid över hur det skulle se ut. Jag tänkte att det skulle vara en strut och inte en låda, den skulle vara gjord i papper och inte wellpapp. Jag hade även tänkt att den skulle se lite mystisk ut så att man blir nyfiken när man ser lådan men det hann jag inte göra. 

Jag blev faktiskt inte missnöjd med något.

I det här arbetet har jag lärt mig att slutprodukten inte alltid blir som man tänkte från början, dock så kan de ändå bli bra! 

Jämförelse mellan mina två arbeten

Se bilder och tidigare i texten för att se hur verken ser ut.

Uttrycken som jag valt att göra mina arbeten på är väldigt olika. ”Lätt” är en känsla som går att ta på lite mer. Man känner sig lätt som en fjäder. Man kan även ställa sig på en våg för att väga sig så kan man se om man är lätt. ”Nyfiken” kan man inte ta på lika mycket. Det är mer en känsla som man känner i kroppen och i huvudet. 

Likheter mellan mina bilder: Båda två har ett ord som de är förknippade med. Efter båda mina arbeten har jag lärt mig någonting viktigt. Jag gjorde inga skisser innan jag började med några av mina arbeten. Jag blev väldigt nöjd med båda mina arbeten. En till likhet är att jag hade en klar bild i huvudet över hur arbetena skulle se ut innan jag började. Under båda arbetena visste jag hela tiden hur jag skulle lösa problemen som uppstod, jag var aldrig utan idéer. 


Skillnader: Min ”lätt-bild” blev som jag trodde att den skulle bli (eller väldigt snarlik i alla fall). Min ”nyfiken-bild” blev däremot väldigt udda. I slutändan använde jag ett annat material och det blev inte en strut. Jag hade en helt annan bild i huvudet av hur den skulle bli. Lätt-bilden är ritad och målad på papper medan nyfiken-bilden är gjort av wellpapp, den är i 3D och går att ta på. Lättbilden är bara en platt, ritad och målad bild men när jag gjorde nyfiken-bilden använde jag nästan aldrig en penna. Den var mer ett fysiskt arbete. Orden som jag har valt är inte heller helt lika. ”Lätt” är ett lättare ord att illustrera. ”Nyfiken” är däremot lite svårare, det är svårt att förmedla den nyfikna känslan bara genom bild, jag tror det har att göra med det som jag sa tidigare: ”lätt” känns mer som en fysisk känsla medan den nyfikna känslan inte riktigt går att ta på. Jag stötte på olika problem.


måndag 7 april 2014

Bildanalys

Länk till bilden

Beskrivning: Bilden har ljusa färger. Den är gul, beige, blå, grön, brun, lite svart, röd och vit. Drygt halva bilden är blå eller ljusblå. Strax under mitten av bilden går en vågrät linje där det ljusblåa möter beige. Det finns inte så många geometriska former i bilden. Till höger om mitten på bilden finns det svarta rektanglar. Det översta ljusblåa fältet kan också ses som en rektangel. I mitten av bilden finns det två figurer. Den ena sitter på den andra. Den övre figuren är ljusbrun ner till mitten och vit från mitten och neråt. Den andra figuren är till större delen täckt i vitt. I mitten och till höger är den lite svart. Den första figuren håller i ett rött, rektangulärt föremål och till höger om föremålet finns det röda tecken. Ett av tecknen är en oval. Bakgrunden är beige där nere, ljusblå där uppe och grön till höger. 


Tolkning: Jag kopplar bilden till manlighet och humor. Bilden är en bild från en reklamfilm eller en reklamposter. Den vill göra reklam för produkten ”Old Spice” som verkar vara en parfym, deodorant eller någon annan hygien-produkt för män. Jag kopplar bilden till manlighet därför att texten låter som om den uppmanar män att köpa och använda produkten, för då luktar de manligt och de vill ju inte lukta som något annat. Jag kopplar också bilden till humor därför att texten på bilden är roligt skriven. Företaget som gör produkten vill använda sig av humor för att sälja produkten. Bilden är också väldigt udda vilket gör den rolig. Jag tror de som har tagit bilden har haft en tydlig baktanke. Om de tar bilden på en fin plats, en tropisk strand i solnedgången och mannen på bilden rider på en vit häst, får det produkten att verka bättre. De är i paradiset, mannen är vältränad, platsen är fin. Det kanske får kunden att tänka att han också blir så om han använder ”Old Spice”.

Av: Alexander Serrano